Ortho Center
Skåne
Hem
Bli patient
Om oss
Verksamhetsredovisningar
Medarbetare
Specialistläkare
Mottagning
Administration
Rehabilitering
Operation
Lokaler
Lediga tjänster
Kontakt
Patientsäkerhet
Nyheter
Vi behandlar
Armbåge
Tennisarmbåge
Golfarmbåge
Slemsäcksinflammation
Axel
Akut överbelastningssmärta
Impingement
Rotatorkuffruptur
Axel impingement & rotatorkuffskada
Instabilitet
Axelinstabilitet
Nyckelbensfraktur
Bäcken, Höft och Ljumske
Mottagning för ljumskbesvär
Artros
Höft Impingement
Sensmärta i ljumskregionen
Skador på ljumskens muskler och senor
Ljumskskador
Hand
Artros
Handled
Tumbas
Fingrar
Nerv kompressioner
Carpal Tunnel syndrom
Ulnaris nerv
Radialis nerv
RA och andra artriter
Sen inflammationer
Stenosans
Morbus Quervain
Knutor
Ganglion
Mucoid cysta
Dupuytren’s kontraktur
Ledband skador
Handled
Scapholunär ligament
TFCC
Tumme
Fingrar
Frakturer
Handled
Distal radius
Båtben
Fingrar
Fot
Ledbandsinstabilitet
Akuta ledbandsskador
Mediala ledbandsskador
Syndesmosruptur
Peroneusseneluxation/-ruptur
Fotbollsvrist
Haglunds sjukdom
Smärtande plantarfascia (hälsporre)
Stel stortå (hallux rigidus)
Sned stortå (hallux valgus)
Stressfraktur
Mortons metatarsalgi
Os trigonum
Osteochondritis dissecans (osteokondrit)
Knä
Ledbandsskador
Främre korsbandsskada
Bakre korsbandsskada
Meniskskada
Knäskålsluxation
Patello-femoralt smärtsyndrom (PFSS)
Hopparknä
Schlatters sjukdom
Löparknä
Slemsäcksinflammation
Osteochondritis dissecans (osteokondrit)
Artros
Lår
Lårskador
Underben
Hälsenesmärta
Total hälseneruptur
Muskelskador; muskelbristning i vaden (tennis leg)
Kroniskt kompartmentsyndrom
Medialt tibiasyndrom (benhinnesmärta)
Kvalitet & forskning
Forskning & publikationer
Involverade registrering
Patientnöjdhet efter mottagning
Patientnöjdhet efter operation
Information
Patientinformation
Vanliga Frågor och Svar
Akut omhändertagande
Länkar
Kontakt
Hitta hit

Akut omhändertagande

Allvarliga skador inom idrotten, till exempel skallskador, skador på bröstkorg eller buk och frakturer, kräver ett snabbt omhändertagande på sjukhus. Idrottaren måste förflyttas till en akutmottagning så snart som möjligt. Akut behandling av lindrigare skador kan däremot skötas på fältet av idrottsmedicinskt kunniga personer. Ju tidigare behandling påbörjas, desto mindre blir de negativa effekterna av skadan, till exempel tidsförlust och långsam rehabilitering. Det är därför viktigt att förstå vad som händer i kroppen i samband med en akut skada.

Vid akut skada i mjukdelar uppstår först blödning och därefter svullnad som i sin tur ger upphov till smärta. Blödning och svullnad bör begränsas efter en akut skada, både för att minska risken för störd läkning i vävnaden, men även för att minska smärtan. Vid lindrig eller medelstor mjukdelsskada uppstår en blödning i vävnaden, framför allt från skador på små blodkärl i omgivningen. Blödningen upphör efter en stund av sig själv, eftersom blodkärlen drar ihop sig och blodet stelnar (koagulationssystemet aktiveras). Denna process, som är helt normal, sker inom loppet av cirka 6–8 minuter.

I många fall kan det vara svårt att avgöra hur allvarlig en skada är. En liten muskelbristning kan till exempel göra mycket ont, medan en total bristning av ett ledband i vissa fall bara smärtar måttligt. Felställning av till exempel underbenet eller underarmen, med rörelsesmärta eller krasningar när den skadade delen rörs, ökar starkt misstanken om en allvarlig skada, exempelvis benbrott (fraktur). I så fall är akut behandling på sjukhus alltid nödvändig.

Kompression

Genom att direkt efter en skada använda ett tryckförband som överstiger blodtrycket i de skadade kärlen, kan blödningen begränsas. Helst ska tryckförbandet läggas på inom 30 sekunder från det att skadan inträffat för att effekten ska bli maximal. En allmän rekommendation är att behålla det hårda tryckförbandet i cirka 30 minuter, då den akuta blödningen till största delen upphört. Om tryckförbandet sitter för hårt och för länge, kan negativa effekter uppstå, vilket visar sig till exempel genom ökad smärta. Tryckförbandet bör därför inte sitta längre än cirka 30 minuter och sedan bytas ut mot ett något lösare kompressionsförband. Kompressionsförband används för att motverka vätskeansamling/svullnad i anslutning till den skadade vävnaden. Det bör läggas om dagligen och kan ha effekt upp till en vecka efter skada, till exempel vid ledbandsskada i fotleden. Det har också en stödjande effekt, som den skadade upplever som positiv.

Kyla

Kyla har en omdebatterad effekt vid behandling av akuta skador. Kyla i olika former har en smärtlindrande effekt på ytliga skador, men sannolikt liten effekt på blödning och svullnad på djupet. För att undvika risken för frostskador ska allt för kalla kylförband inte läggas direkt på huden och inte heller sitta för länge.

Vila

Efter en skada rekommenderas kortvarig vila, till exempel några timmar, för att minska risken för förnyad blödning i vävnaden. Misstänks skada i led eller muskel ska fysisk aktivitet alltid avbrytas. Att enbart bedöva den skadade vävnaden med mediciner eller kyla, till exempel med kylspray, är alltid felaktigt, eftersom skadan kan förvärras vid fortsatt aktivitet och när kroppens normala försvarsmekanismer sätts ur spel. Total vila rekommenderas dock endast i undantagsfall. De flesta skador läker bättre med lätt rörelse- och belastningsträning. Dessutom kan den skadade oftast utföra någon form av alternativ träning, vilket främjar den allmänna konditionen.

Högläge

Högläge används ofta vid akut skada på ben eller arm i kombination med tryckförband, kompressionsförband och kyla. Högläge har sannolikt relativt liten betydelse och minskar blodflödet enbart obetydligt jämfört med planläge. Extremt högläge bör inte användas. Om en led däremot är svullen kan högläge bidra till att svullnaden minskar, speciellt i kombination med upprepade lätta muskelaktiveringar. Strikt högläge under en längre period, till exempel dagar, bör alltid undvikas.

 

Denna text är ett utdrag ur boken Nya Motions- och idrottsskador och dera rehabilitering