Ortho Center
Skåne
Hem
Bli patient
Om oss
Verksamhetsredovisningar
Medarbetare
Specialistläkare
Mottagning
Administration
Rehabilitering
Lokaler
Lediga tjänster
Kontakt
Patientsäkerhet
Nyheter
Vi behandlar
Armbåge
Tennisarmbåge
Golfarmbåge
Slemsäcksinflammation
Axel
Akut överbelastningssmärta
Impingement
Rotatorkuffruptur
Axel impingement & rotatorkuffskada
Instabilitet
Axelinstabilitet
Nyckelbensfraktur
Bäcken, Höft och Ljumske
Mottagning för ljumskbesvär
Artros
Höft Impingement
Sensmärta i ljumskregionen
Skador på ljumskens muskler och senor
Ljumskskador
Hand
Artros
Handled
Tumbas
Fingrar
Nerv kompressioner
Carpal Tunnel syndrom
Ulnaris nerv
Radialis nerv
RA och andra artriter
Sen inflammationer
Stenosans
Morbus Quervain
Knutor
Ganglion
Mucoid cysta
Dupuytren’s kontraktur
Ledband skador
Handled
Scapholunär ligament
TFCC
Tumme
Fingrar
Frakturer
Handled
Distal radius
Båtben
Fingrar
Fot
Ledbandsinstabilitet
Akuta ledbandsskador
Mediala ledbandsskador
Syndesmosruptur
Peroneusseneluxation/-ruptur
Fotbollsvrist
Haglunds sjukdom
Smärtande plantarfascia (hälsporre)
Stel stortå (hallux rigidus)
Sned stortå (hallux valgus)
Stressfraktur
Mortons metatarsalgi
Os trigonum
Osteochondritis dissecans (osteokondrit)
Knä
Ledbandsskador
Främre korsbandsskada
Bakre korsbandsskada
Meniskskada
Knäskålsluxation
Patello-femoralt smärtsyndrom (PFSS)
Hopparknä
Schlatters sjukdom
Löparknä
Slemsäcksinflammation
Osteochondritis dissecans (osteokondrit)
Artros
Lår
Lårskador
Underben
Hälsenesmärta
Total hälseneruptur
Muskelskador; muskelbristning i vaden (tennis leg)
Kroniskt kompartmentsyndrom
Medialt tibiasyndrom (benhinnesmärta)
Kvalitet & forskning
Forskning & publikationer
Involverade registrering
Patientnöjdhet efter mottagning
Patientnöjdhet efter operation
Information
Patientinformation
Vanliga Frågor och Svar
Akut omhändertagande
Länkar
Kontakt
Hitta hit

Axelinstabilitet

Frågor och svar angående; Främre axelinstabilitet (subluxation och luxation)

Vad är en främre axelledsluxation?

När glenohumerala leden i skuldran (ledhuvud och ledpanna i axeln) går ur led, så att ledhuvudet lägger sig framför ledpannan, kallas detta en främre axelledsluxation. Om ledhuvudet endast delvis kommer ur led, men kommer tillbaka igen av sig självt, kallas detta en subluxation.

Vem riskerar att få en luxation?

Luxation sker oftas hos unga, aktiva individer under 30 år. När luxationen sker när man är över 30 år, är det oftast i kombination med andra typer av skador såsom frakturer i skuldran eller en sk rotatorcuffskada. Det finns också de som är födda med en överrörlig axelled som konsekvent upplever subluxationer utan signifikant trauma.

Hur sker en axelledsluxation?

Det vanligaste skadesättet är när armen är ovan huvudhöjd, som vid en kaströrelse, och en yttre kraft läggs på som drar armen ytterligare bakåt. Ibland sker luxationerna i samband med fall med utsträckt arm.

Vad blir skadat i samband med en axelledsluxation?

Då luxation sker innan man är 25 år är det vanligast att ligament kopplat till benet går sönder. Infästningen av ligamentet till benet kallas labrum. När labrum går sönder från benet, läker det sällan tillbaka på ursprungsstället. Då luxation sker efter 30 år, blir skadan oftare på ligamentet istället för labrum. För de som är över 30 år läker det oftast utan större svårigheter med konservativ behandling; utan operation. Vid främre luxation händer det ibland att ledhuvudet trycks upp mot ledpannan och ådrar sig en fraktur som kallas Hill Sach. Främre delen på glenoiden, ledpannan, kan också få en fraktur.

Hur behandlar man en främre axelledssluxation?

När axeln går ur led, skall den komma till läge, reponeras, så snart som möjilgt för att undvika eventuella skador på nerver eller ledstrukturer. För varje gång som man luxerar ökar man risken för att få en skada på brosket i leden och skador på ligament. Första gången man luxerar får man ett axelförband, sk Campförband, att vara still i under ca 10-14 dagar. Därefter tar man bort förbandet och börjar att stabiliseringsträna sin axel. Sjukgymnastik minskar risken för återfall, men ibland behövs operation.

Hur går operationen till?

De skadade ligamenten kan i många fall opereras med artroskopisk teknik. Artroskop är ett litet tittskop som förs in i skuldran för att visualisera ledens strukturer. Med hjälp av detta artroskop kan man sedan sätta fast ankare i glenoiden för att sy ligamenet på plats genom ett annat instrument.

Vilka är fördelarna med den artroskopiska tekniken?

-          nästan inget ärr

-          relativt lite smärta

-          större möjlighet till dagkirurgisk operation

-          större rörelseomfång (bra för kastare)

Vad är den postoperativa behandlingen?

De första 3-4 veckorna skall armen vila i ett bandage dygnet runt, med undantag för de stunder då man skall träna. Till en början skall man ta ut rörligheten i armbågen och nacken., pumpa med handen och ta ut viss rörlighet i skuldran. Man ska träna hos sjukgymnast efter ett individuellt program.

Vilka är riskfaktorerna vid operation?

Riskfaktorerna vid operationen är infektion, nervskador och åtstramning av leden med inskränkt rörelseomfång. En annan risk är att ankaret ej får fäste i benet och axeln kan då åter luxera. Dessa riskfaktorer är ovanliga.