Ortho Center
Skåne
Hem
Bli patient
Om oss
Verksamhetsredovisningar
Medarbetare
Specialistläkare
Mottagning
Administration
Rehabilitering
Lokaler
Lediga tjänster
Kontakt
Patientsäkerhet
Nyheter
Vi behandlar
Armbåge
Tennisarmbåge
Golfarmbåge
Slemsäcksinflammation
Axel
Akut överbelastningssmärta
Impingement
Rotatorkuffruptur
Axel impingement & rotatorkuffskada
Instabilitet
Axelinstabilitet
Nyckelbensfraktur
Bäcken, Höft och Ljumske
Mottagning för ljumskbesvär
Artros
Höft Impingement
Sensmärta i ljumskregionen
Skador på ljumskens muskler och senor
Ljumskskador
Hand
Artros
Handled
Tumbas
Fingrar
Nerv kompressioner
Carpal Tunnel syndrom
Ulnaris nerv
Radialis nerv
RA och andra artriter
Sen inflammationer
Stenosans
Morbus Quervain
Knutor
Ganglion
Mucoid cysta
Dupuytren’s kontraktur
Ledband skador
Handled
Scapholunär ligament
TFCC
Tumme
Fingrar
Frakturer
Handled
Distal radius
Båtben
Fingrar
Fot
Ledbandsinstabilitet
Akuta ledbandsskador
Mediala ledbandsskador
Syndesmosruptur
Peroneusseneluxation/-ruptur
Fotbollsvrist
Haglunds sjukdom
Smärtande plantarfascia (hälsporre)
Stel stortå (hallux rigidus)
Sned stortå (hallux valgus)
Stressfraktur
Mortons metatarsalgi
Os trigonum
Osteochondritis dissecans (osteokondrit)
Knä
Ledbandsskador
Främre korsbandsskada
Bakre korsbandsskada
Meniskskada
Knäskålsluxation
Patello-femoralt smärtsyndrom (PFSS)
Hopparknä
Schlatters sjukdom
Löparknä
Slemsäcksinflammation
Osteochondritis dissecans (osteokondrit)
Artros
Lår
Lårskador
Underben
Hälsenesmärta
Total hälseneruptur
Muskelskador; muskelbristning i vaden (tennis leg)
Kroniskt kompartmentsyndrom
Medialt tibiasyndrom (benhinnesmärta)
Kvalitet & forskning
Forskning & publikationer
Involverade registrering
Patientnöjdhet efter mottagning
Patientnöjdhet efter operation
Information
Patientinformation
Vanliga Frågor och Svar
Akut omhändertagande
Länkar
Kontakt
Hitta hit

Höft Impingement

Skademekanism

Allt oftare under senare tid har ljumsksmärta och stelhet i höftleden kunnat förklaras med en kollision mellan ledpannan (acetabulum) och lårbenshalsen (collum) vid relativt normal rörelse. Detta fenomen går under beteckningen FAI (Femuro–Acetabulär–Impingement) och kan liknas vid inklämningssyndrom (impingement) i axelleden. Ingen vet idag med säkerhet hur FAI uppstår, men de strukturella förändringarna består av pålagringar, som finns på övergången mellan lårbenshuvudet (caput) och lårbenshalsen och kallas CAM (bild 8.3) samt en ”utväxt” på ledpannan som kallas PINCER (bild 8.4). Det finns en misstanke om att CAM-förändring beror på en glidning i tillväxtzonen (fysiolys) under puberteten och att PINCER-förändring beror på en dragning (traktion) eller kollision mellan lårbenshalsen och ledpannan, vilket startar en tillväxtrubbning som leder till en utväxt av bennabbar (osteofytbildning).

803

Bild 8.3. CAM-förändring på lårbenshalsen i höftleden. Idrottaren besväras av smärta och inskränkt rörlighet. Bild framifrån.

804

Bild 8.4. Överst en normal höftled och underst en höftled med PINCER-förändring.

Symptom vid höft impingement (FAI)

Både CAM och PINCER innebär att rörelseförmågan i höftleden minskar. Kollisionen mellan lårbenshalsen och ledpannan upplevs vanligtvis som rörelseinskränkning, men framför allt som diffus ljumsksmärta. Efter smärtdebut återkommer smärtan vanligen vid böjning (flexion) och inåtrotation i höftleden. Denna rörelse innebär att den broskring (labrum) som fäster på ytterkanten av ledpannan och normalt omsluter lårbenshuvudet kommer i kläm. Labrum skadas därför vanligtvis i sin övre främre del. I och med att labrum kläms skadas även ledbrosket. Om detta i förlängningen kan leda till broskförändringar (artros) i höftleden är dock inte känt idag.

805

Bild 8.5. Överst en normal höftled och nederst en höftled med CAM-förändring på lårbenshalsen.
Bild från sidan.

CAM- och PINCER-förändringar i en höftled kan identifieras med klinisk undersökning och vanlig röntgenundersökning. Förutom röntgen framifrån och från sidan, måste även en specialprojektion tas. Denna kallas Lauenstein (Billing)-projektion. Med hjälp av denna fås en mycket bra uppfattning om huruvida det förekommer FAI. För att kartlägga skador i ledytor och labrum på ett bra sätt krävs magnetkameraundersökning och/eller magnetkamera-artrografi (med Gadolinium kontrastmedel, som injiceras i leden).

Behandling av höft impingement (FAI)

FAI kräver i de flesta fall operation. Denna kan utföras med titthålsteknik, där CAM- och PINCER-förändringarna slipas ner under uppsikt av artroskopet, men också med hjälp av röntgengenomlysning. Eventuella labrumskador kan sys med samma titthålsteknik som labrumskador i axelleden.

806

Bild 8.6. CAM-förändring efter operation, där -utväxten slipats bort.

807a

807b

Bild 8.7. Röntgenbilder av CAM-förändring före och efter operation.

Denna text är ett utdrag ur boken Nya Motions- och idrottsskador och deras rehabilitering

pdfPatientinformation Artoskopi Höftled