Ortho Center
Skåne
Hem
Bli patient
Om oss
Verksamhetsredovisningar
Medarbetare
Specialistläkare
Mottagning
Administration
Rehabilitering
Operation
Lokaler
Lediga tjänster
Kontakt
Patientsäkerhet
Nyheter
Vi behandlar
Armbåge
Tennisarmbåge
Golfarmbåge
Slemsäcksinflammation
Axel
Akut överbelastningssmärta
Impingement
Rotatorkuffruptur
Axel impingement & rotatorkuffskada
Instabilitet
Axelinstabilitet
Nyckelbensfraktur
Bäcken, Höft och Ljumske
Mottagning för ljumskbesvär
Artros
Höft Impingement
Sensmärta i ljumskregionen
Skador på ljumskens muskler och senor
Ljumskskador
Hand
Artros
Handled
Tumbas
Fingrar
Nerv kompressioner
Carpal Tunnel syndrom
Ulnaris nerv
Radialis nerv
RA och andra artriter
Sen inflammationer
Stenosans
Morbus Quervain
Knutor
Ganglion
Mucoid cysta
Dupuytren’s kontraktur
Ledband skador
Handled
Scapholunär ligament
TFCC
Tumme
Fingrar
Frakturer
Handled
Distal radius
Båtben
Fingrar
Fot
Ledbandsinstabilitet
Akuta ledbandsskador
Mediala ledbandsskador
Syndesmosruptur
Peroneusseneluxation/-ruptur
Fotbollsvrist
Haglunds sjukdom
Smärtande plantarfascia (hälsporre)
Stel stortå (hallux rigidus)
Sned stortå (hallux valgus)
Stressfraktur
Mortons metatarsalgi
Os trigonum
Osteochondritis dissecans (osteokondrit)
Knä
Ledbandsskador
Främre korsbandsskada
Bakre korsbandsskada
Meniskskada
Knäskålsluxation
Patello-femoralt smärtsyndrom (PFSS)
Hopparknä
Schlatters sjukdom
Löparknä
Slemsäcksinflammation
Osteochondritis dissecans (osteokondrit)
Artros
Lår
Lårskador
Underben
Hälsenesmärta
Total hälseneruptur
Muskelskador; muskelbristning i vaden (tennis leg)
Kroniskt kompartmentsyndrom
Medialt tibiasyndrom (benhinnesmärta)
Kvalitet & forskning
Forskning & publikationer
Involverade registrering
Patientnöjdhet efter mottagning
Patientnöjdhet efter operation
Information
Patientinformation
Vanliga Frågor och Svar
Akut omhändertagande
Länkar
Kontakt
Hitta hit

Dupuytren’s kontraktur

Dupuytrens kontraktur har fått namn efter den franske läkare som först beskrev åkomma och erbjöd en kirurgisk åtgärd för denna åkomma. Kontrakturen har också fått namnet Viking sjukdom då den är mest förekommande i de nordiska länderna och är av genetisk karaktär. Sjukdomen innebär att delar av bindväven (fascian eller palmara aponeurosen/plattan) som ligger direkt under huden i handflatan förtjockas. Huden på dorsal sidan av handen är mobil och glider. På insidan av handen i handflatan är den fast pga aponeuros. Aponeuros förtjockning är orsaken till knutor som drar fingrarna och hindrar sträckning. Samma typ av vävnad/kontraktur kan förekomma i fotsula och i penis (Morbus Lapeyronie). Dessa två lokalisationer är dock mycket sällsynta. Förekomst av knutor på dorsal sidan av fingerleder har också beskrivits.

Orsaker

Dupuytrens kontraktur är en relativt vanlig sjukdom där orsaken inte är fullt känd. I många fall är det en ärftlig åkomma och den är vanligare bland män i åldern 40-60 år än bland kvinnor. Man har tidigare trott att sjukdomen var korrelerad till arbetet men detta har inte kunnat bekräftas i stora epidemiologiska studier. 

Sjukdomen kan vara mer eller mindre aggressiv och utveckla sig mer eller mindre snabbt. Början i ung ålder, tung genetisk anamnes eller kön kan vara en indikator till hastigheten av utvecklingen.

Symtom

Inte sällan drabbas båda händernas fingrar och då oftast ring- och lillfinger. Det börjar med en förtjockning iform av knutor vid fingrarnas bas. Med tiden utvecklas en hård ärrsträng från handflatan och ut i fingrarna. Denna oelastiska sträng drar successivt fingrarna in i handen och omöjliggör normal fingersträckning. Sjukdomen upptäcks ofta genom att man exempelvis inte längre kan lägga ner handflatan plant på en bordsskiva eller ta på sig handskar. Pga att fingrarna ligger böjda in i handen så försvåras en del vanliga dagliga sysslor såsom exempelvis att tvätta händerna, ta på handskar, stoppa händerna i fickorna, utföra olika handgrepp, hälsa med höger hand osv. 

Konservativ behandling

Ortoser och skenor har inte visat sig ge någon effekt. Det viktigaste är dock att bedöma tidpunkt för kirurgiska ingrepp eller behandling för övrigt då det finns en risk att trigga ihop sjukdomen och få efter första åtgärden en snabbare utveckling av kontraktur.

Medicinsk behandling

Relativt nyligen har behandling med en kollagenas som används lokal beskrivits. Kollagenasen möjliggör ruptur av den kontraktur vävnad som hindrar sträckning av fingrarna. Man sprutar in i kontrakturen och kan dagen efter mobilisera så att kontrakturen går sönder. Resultaten har visat sig vara goda men recidiv risk är inte känd för närvarande. Metoden verkar lätt vid denna beskrivning men man skall trots allt vänta sig en potentiel stor kropps- och armreaktion till kollagenas insprutning med svullnad av körtlar och subcutan blödning. 

Kirurgisk behandling

Med hjälp av kirurgi i lokalbedövning eller armbedövning kan man skära den sjuka vävnaden på olika nivåer med en nål (nålfasciotomi) eller med små öppningar med en skalpel. Nålfasciotomi möjliggör sträckning av fingrarna i de flesta fallen, morbiditet är låg men recidiv risk är stor.

Partiell fasciectomi är för närvarande den mest använda metoden. I lokalanestesi, armbedövning eller narkos frilägger man den sjuka vävnaden som excideras. Ifall det är ett recidiv gör man fasciectomi + hudtransplantation för att ersätta hud och bromsa risken för nytt recidiv. 

Förväntat resultat

Dupuytrens kontraktur är en progressiv sjukdom. De olika åtgärderna såväl medicinskt som kirurgiskt kan inte garantera recidivfrihet. Om man vid första behandlingen ofta når en full sträckning av fingrarna finns det en risk för recidiv med sämre resultat vid re-operation eller ny behandling. För dessa orsaker är det viktigt att inte börja behandla för tidigt. 

Sjukskrivning

Sjukskrivningen varierar från metod till metod, med medicinsk behandling behövs i regel en sjukskrivning på två veckor. Vid fasciectomi är läkningstiden två veckor och sjukskrivningen kan vara 4-6 veckor beroende på arbete. 

Återbesök

Vid medicinsk behandling med kollagenas blir patienten behandlad ena dagen och återkommer dagen efter för mobilisering av handen. Man får därefter bära en avtagbar skena i fyra veckor.  Oftast planeras en återbesök till läkare fyra veckor efter behandlingen. 

Vid kirurgi får patienten ett mjukt förband efter operationen. Hen återkommer 2-3 dagar senare till sjuksköterska mottagningen för omläggning. Suturtagning planeras två veckor efter kirurgin. Patienten kan börja mobilisera direkt efter operationen. Ofta kommer man i kontakt med en arbetsterapeut för tillverkning av skena att använda på natten och för att behålla sträckningen av fingrarna. 

Träning

Efter operationen bandageras och i vissa fall gipsas handen med fingrarna lätt böjda för att underlätta sårläkningen. Efter tre dagar kan man lätta på förbandet och patienten kan börja mobilisera fritt. Man ska redan från början anstränga sig för att ge full böjning och full sträckning av fingrarna men detta kan ta 1-2 veckor innan man når resultat. Målet är att se till att bibehålla den genom operation förbättrade sträckförmågan utan att förlora böjförmågan. Om fingrarna bedöms ha stor benägenhet att efter operationen åter dras in i handen så kan detta ändras genom att under några veckor upptill några månader använda en nattlig ortos eller skena.  Om ärrutveckling i handflatan eller på fingrarna är stor kan denna minskas med hjälp av ett yttre tryck nattetid iform av en silikonplatta. Sträckförmågan i fingrets grundled brukar förbättras betydligt men krokigheten i de små fingerlederna kan bestå i viss mån. En viss känselstörning i fingrarna är vanligt efter operationen men detta brukar normaliseras inom några veckor – månader. 

Så länge hand och fingrar tenderar att svullna bör man vara noga med att hålla handen ovan hjärthöjd och utföra upprepade pumprörelser med fingrarna gärna med handen i högläge. Så småningom kan man förslagsvis krama om en mjuk boll, rulle eller dylikt vilket samtidigt ger ökad kraft i handgreppet. 

Komplikationer

Om följande besvär förekommer efter operationen ska Du kontakta mottagningen.

Bandaget skaver eller känns för trångt.

Svullnaden har inte minskat betydligt under första vecka.

Oförmåga att knyta/sträcka fingrarna normalt.

Svår smärta/värk som inte avtar under de första dygnen.

Tecken på infektion i såret med dunkande smärta och feber.