Ortho Center
Skåne
Hem
Bli patient
Om oss
Verksamhetsredovisningar
Medarbetare
Specialistläkare
Mottagning
Administration
Rehabilitering
Lokaler
Lediga tjänster
Kontakt
Patientsäkerhet
Nyheter
Vi behandlar
Armbåge
Tennisarmbåge
Golfarmbåge
Slemsäcksinflammation
Axel
Akut överbelastningssmärta
Impingement
Rotatorkuffruptur
Axel impingement & rotatorkuffskada
Instabilitet
Axelinstabilitet
Nyckelbensfraktur
Bäcken, Höft och Ljumske
Mottagning för ljumskbesvär
Artros
Höft Impingement
Sensmärta i ljumskregionen
Skador på ljumskens muskler och senor
Ljumskskador
Hand
Artros
Handled
Tumbas
Fingrar
Nerv kompressioner
Carpal Tunnel syndrom
Ulnaris nerv
Radialis nerv
RA och andra artriter
Sen inflammationer
Stenosans
Morbus Quervain
Knutor
Ganglion
Mucoid cysta
Dupuytren’s kontraktur
Ledband skador
Handled
Scapholunär ligament
TFCC
Tumme
Fingrar
Frakturer
Handled
Distal radius
Båtben
Fingrar
Fot
Ledbandsinstabilitet
Akuta ledbandsskador
Mediala ledbandsskador
Syndesmosruptur
Peroneusseneluxation/-ruptur
Fotbollsvrist
Haglunds sjukdom
Smärtande plantarfascia (hälsporre)
Stel stortå (hallux rigidus)
Sned stortå (hallux valgus)
Stressfraktur
Mortons metatarsalgi
Os trigonum
Osteochondritis dissecans (osteokondrit)
Knä
Ledbandsskador
Främre korsbandsskada
Bakre korsbandsskada
Meniskskada
Knäskålsluxation
Patello-femoralt smärtsyndrom (PFSS)
Hopparknä
Schlatters sjukdom
Löparknä
Slemsäcksinflammation
Osteochondritis dissecans (osteokondrit)
Artros
Lår
Lårskador
Underben
Hälsenesmärta
Total hälseneruptur
Muskelskador; muskelbristning i vaden (tennis leg)
Kroniskt kompartmentsyndrom
Medialt tibiasyndrom (benhinnesmärta)
Kvalitet & forskning
Forskning & publikationer
Involverade registrering
Patientnöjdhet efter mottagning
Patientnöjdhet efter operation
Information
Patientinformation
Vanliga Frågor och Svar
Akut omhändertagande
Länkar
Kontakt
Hitta hit

Morbus Quervain – inflammation i tummens sträcksena

Morbus de Quervain är ett tillstånd där tummens sträcksenor är irriterade – inflammerade och därmed svullna samt ömma. Strax innan senorna når handleden för att fortsätta ut till tummen passerar dessa ett senfack. Senfack består av en tjock hinna vars syfte är att hålla senorna på plats (fungerar som en trissa)

Orsaker

Orsaken till denna åkomma beror på en anatomisk variation som gör att senorna hos vissa personer och under vissa omständigheter kan få det alltför trångt i sitt senfack. En alltför ihållande aktivitet för tummen i kombination med vissa handledsrörelser kan orsaka svullnad i senorna. Svullnaden tar alltför stor plats i det relativt trånga och oeftergivliga senfacket vilket ökar trycket på senorna. Senorna förlorar då sin normala glidförmåga när tummen används och  framkallar smärta. Smärtan i tummen kan så småningom i uttalade fall komma även vid vardagliga lättare sysslor. 

 

Symtom

De vanligaste symtomen är en intensiv smärta vid tryck över senfacket och smärta när tumme och handled används. Särskilt gäller detta när handen och handleden böjs mot lillfingersidan. Ofta kan en svullnad och knäppningar och upphakningar i senorna förekomma. Smärta medför svårighet att hålla hårt om ett föremål. 

Diagnostik/undersökning

Sjukdomsberättelsen och nedan angivna undersökningar ger oftast klart diagnos.

Ömhet vid tryck över senfacket

Smärta vid sidoböjning av handleden med samtidig invikning av tummen (Phinkelsteintest)

Röntgenundersökning är bara motiverad för att skilja de Quervain åkomma från tumbas artros.

Behandling

Åkommaan är helt ofarlig och inflammationen läker i de flesta fall ut av sig själv även om det kan ta flera månader. 

Konservativ behandling

Ergonomisk rådgivning och information om lyft-, bär- och greppteknik. Den viktigaste behandlingen blir att lära sig vilka aktiviteter som provocerar fram och underhåller smärtan och att undvika dessa eller ändra arbetsteknik. Man kan på detta sätt minska belastningen på tummens sträcksenor.

Handledsbandage som stödjer tumme och handled utan att skava eller trycka på det drabbade området och som används både nattetid och vid handaktiviteter. Denna avlastning ger inflammationen en möjlighet att läka ut och ska användas under några veckor eller tills besvären avklingat.

Cortison injektion som ges lokalt över det smärtande området. Detta kan med fördel kombineras med avlastning i en tumortos under 1-2 veckor. Denna behandling bör kombineras med övriga ovanstående åtgärder. Cortison bör i regel inte upprepas.

Operation

Kirurgi är aktuell vid långvariga besvär eller besvär som inte har reagerat  på annan behandling. Ingreppet utförs polikliniskt under lokalbedövning. Kirurgen öppnar senfacket. Detta minskar trycket på senorna vilket gör att dessa åter får tillräckligt med plats för att kunna glida normalt vid tumrörelser. Senfacket läker ihop igen av sig själv. 

Hand och tumme fixeras efter operationen i ett mjukt förband att behålla i två veckor. 

Sjukskrivning

Sjukskrivningstiden avgörs oftast av vilka krav arbetet ställer på tumfunktionen. Mer än totalt 2-3 veckor brukar dock sällan behövas.

Återbesök

Ungefär två veckor efter operationen får Du en tid till mottagningen för undersökning av handens funktion, suturtagning och kontroll av rörligheten. I vissa fall kan man ha en liten konstig känsla i operationsområdet och detta måste tränas enligt ett särskilt men dock enkelt program. Vid behov får Du även träffa en sjukgymnast eller arbetsterapeut. 

Träning

Viss smärta och svullnad kan kännas i operationsområdet under de första dagarna men klingar därefter successivt av. Fingrarna ska efter operationen knytas och sträckas och handen i möjligaste mån hållas i högläge d v s ovan hjärthöjd de första dagarna för att på så vis minska svullnadstendensen. 

Handen inklusive tummen ska snarast börja användas till vardagliga lättare sysslor med successiv ökning av belastning under de närmaste veckorna. Smärtan ska avgöra vilka aktiviteter och vilken belastning som är lämplig. Tummens rörlighet ska återställas genom att sträcka och böja den i alla leder inkluderande yttre leden. 

Om huden vid operationsområdet känns obehaglig vid beröring ska detta område utsättas för ihållande beröring för att på så sätt minska överkänslighet vilket annars kan bli ett problem. (Eventuellt bör då arbetsterapeut eller sjukgymnast kopplas in).

Komplikationer

Om följande besvär förekommer efter operationen ska Du kontakta mottagningen.

Bandaget skaver eller känns för trångt.

Om svullnaden inte minskar betydligt under första veckan.

Oförmåga att knyta eller sträcka fingrarna normalt.

Svår smärta – värk som inte avtar under de första dygnen. 

Tecken på infektion i såret vid dunkande smärta och feber.