Ortho Center
Skåne
Hem
Bli patient
Om oss
Verksamhetsredovisningar
Medarbetare
Specialistläkare
Mottagning
Administration
Rehabilitering
Lokaler
Lediga tjänster
Kontakt
Patientsäkerhet
Nyheter
Vi behandlar
Armbåge
Tennisarmbåge
Golfarmbåge
Slemsäcksinflammation
Axel
Akut överbelastningssmärta
Impingement
Rotatorkuffruptur
Axel impingement & rotatorkuffskada
Instabilitet
Axelinstabilitet
Nyckelbensfraktur
Bäcken, Höft och Ljumske
Mottagning för ljumskbesvär
Artros
Höft Impingement
Sensmärta i ljumskregionen
Skador på ljumskens muskler och senor
Ljumskskador
Hand
Artros
Handled
Tumbas
Fingrar
Nerv kompressioner
Carpal Tunnel syndrom
Ulnaris nerv
Radialis nerv
RA och andra artriter
Sen inflammationer
Stenosans
Morbus Quervain
Knutor
Ganglion
Mucoid cysta
Dupuytren’s kontraktur
Ledband skador
Handled
Scapholunär ligament
TFCC
Tumme
Fingrar
Frakturer
Handled
Distal radius
Båtben
Fingrar
Fot
Ledbandsinstabilitet
Akuta ledbandsskador
Mediala ledbandsskador
Syndesmosruptur
Peroneusseneluxation/-ruptur
Fotbollsvrist
Haglunds sjukdom
Smärtande plantarfascia (hälsporre)
Stel stortå (hallux rigidus)
Sned stortå (hallux valgus)
Stressfraktur
Mortons metatarsalgi
Os trigonum
Osteochondritis dissecans (osteokondrit)
Knä
Ledbandsskador
Främre korsbandsskada
Bakre korsbandsskada
Meniskskada
Knäskålsluxation
Patello-femoralt smärtsyndrom (PFSS)
Hopparknä
Schlatters sjukdom
Löparknä
Slemsäcksinflammation
Osteochondritis dissecans (osteokondrit)
Artros
Lår
Lårskador
Underben
Hälsenesmärta
Total hälseneruptur
Muskelskador; muskelbristning i vaden (tennis leg)
Kroniskt kompartmentsyndrom
Medialt tibiasyndrom (benhinnesmärta)
Kvalitet & forskning
Forskning & publikationer
Involverade registrering
Patientnöjdhet efter mottagning
Patientnöjdhet efter operation
Information
Patientinformation
Vanliga Frågor och Svar
Akut omhändertagande
Länkar
Kontakt
Hitta hit

Knäledens anatomi

Knäleden, som har en relativt komplicerad anatomi, är sammansatt av tre leder (bild 6.1, 6.2 och 6.3):

  • två leder mellan underben och lårben
  • en led mellan lårben (femur) och knäskål (patella), (femuro-patellarled)

601a

601b

601c

Bild 6.1. Knäledens normala anatomi. Notera speciellt korsbandens lokalisation i förhållande till varandra (bilden i mitten) och att inre menisken är sammanvuxen med inre sidoledbandet (höger).

602

Bild 6.2. Knäledens normala anatomi sedd bak-ifrån. Notera att det yttre sidoledbandet ligger utanför leden och att det bakre korsbandet fäster långt ner på underbenet.

603

Bild 6.3. Knäledens normala anatomi sedd ovan-ifrån. Notera att inre menisken är sammanvuxen med inre sidoledbandet och att bakre korsbandet fäster långt bak och delvis utanför ledkapseln.

Knäledens funktion bygger på stabilitet och rörlighet. En normal knäled kan översträckas upp mot 5 grader och böjas 140 grader. Dessutom en betydande rotation mellan lårben och underben under böjelse.

Knäleden är beroende av stabiliserande ledband, både på utsidan och på insidan av leden. Dessa kallas sidoledband eller kollateralligament.

  • Passiv laxitet (ledöverrörlighet) upprätthålls av främre och bakre korsbandet.
  • Aktiv stabilitet upprätthålls av ett flertal muskler som omger knäleden, framför allt den stora fyrhövdade lårmuskler (quadriceps) på framsidan och hamstringsmuskulaturen på lårets baksida.

Den stora skillnaden mellan laxitet (som är passivt och kan mätas) och instabilitet (som är ett symptom, en upplevelse och som inte kan mätas med något mätinstrument).

Lydytorna är klädda med brosk, som utgör glidyta, bidrar till stötdämpning och förbättrar ledens passform. Brosket är ett så kallat hyalinbrosk, som kan vara svårbehandlat om det skadas. Brosket är svårt att ersätta och har mycket begränsad blodcirkulation och läkningsförmåga jämfört med till exempel en muskel. Broskskada är vanlig i samband med idrottsskada. I många fall leder broskskadan till tidiga negativa förändringar av broskets egenskaper. Det finns ett tydligt samband med meniskskada liksom korsbandsskada och tidig broskförändring (artros).

Att behandla en knäskada är ofta svårt och tar lång tid. Skadan medför ofta kvarstående besvär och i vissa fall en grad av invaliditet, som möjliggör deltagande i vissa idrotter. Ungefär 75 procent av alla invaliditetsersättningar inom idrotten i Sverige hänför sig till olika knäskador och kostnaden är därmed betydande. Bland dessa är främre korsbandsskadan den starkt dominerande. Det sker ungefär 6 000 korsbandsskador i Sverige årligen, enligt Svenska korsbandsregistret (www.aclregister.nu) och de flesta sker i samband med idrott. Risken för främre korsbandsskada är alltså stor inom många motions- och idrottsaktiviteter, till exempel  fotboll och handboll. Broskförändring (artros) liksom försämrade egenskaper i knäledens menisker förekommer i relativt hög grad i samband med följdskador efter en främre korsbandsskada. Kvinnliga idrottare, speciellt unga, löper särskild hög risk för korsbandsskada.

Moderna behandlings- och rehabiliteringsprinciper, till exempel med mini-invasiv titthålskirurgi samt tidig rörelseträning och funktionsträning, har förbättrad resultaten och avsevärt förkortat bortavaron från idrott.

Denna text är ett utdrag ur boken Nya Motions- och idrottsskador och dera rehabilitering