Ortho Center
Skåne
Hem
Bli patient
Om oss
Verksamhetsredovisningar
Medarbetare
Specialistläkare
Mottagning
Administration
Rehabilitering
Operation
Lokaler
Lediga tjänster
Kontakt
Patientsäkerhet
Nyheter
Vi behandlar
Armbåge
Tennisarmbåge
Golfarmbåge
Slemsäcksinflammation
Axel
Akut överbelastningssmärta
Impingement
Rotatorkuffruptur
Axel impingement & rotatorkuffskada
Instabilitet
Axelinstabilitet
Nyckelbensfraktur
Bäcken, Höft och Ljumske
Mottagning för ljumskbesvär
Artros
Höft Impingement
Sensmärta i ljumskregionen
Skador på ljumskens muskler och senor
Ljumskskador
Hand
Artros
Handled
Tumbas
Fingrar
Nerv kompressioner
Carpal Tunnel syndrom
Ulnaris nerv
Radialis nerv
RA och andra artriter
Sen inflammationer
Stenosans
Morbus Quervain
Knutor
Ganglion
Mucoid cysta
Dupuytren’s kontraktur
Ledband skador
Handled
Scapholunär ligament
TFCC
Tumme
Fingrar
Frakturer
Handled
Distal radius
Båtben
Fingrar
Fot
Ledbandsinstabilitet
Akuta ledbandsskador
Mediala ledbandsskador
Syndesmosruptur
Peroneusseneluxation/-ruptur
Fotbollsvrist
Haglunds sjukdom
Smärtande plantarfascia (hälsporre)
Stel stortå (hallux rigidus)
Sned stortå (hallux valgus)
Stressfraktur
Mortons metatarsalgi
Os trigonum
Osteochondritis dissecans (osteokondrit)
Knä
Ledbandsskador
Främre korsbandsskada
Bakre korsbandsskada
Meniskskada
Knäskålsluxation
Patello-femoralt smärtsyndrom (PFSS)
Hopparknä
Schlatters sjukdom
Löparknä
Slemsäcksinflammation
Osteochondritis dissecans (osteokondrit)
Artros
Lår
Lårskador
Underben
Hälsenesmärta
Total hälseneruptur
Muskelskador; muskelbristning i vaden (tennis leg)
Kroniskt kompartmentsyndrom
Medialt tibiasyndrom (benhinnesmärta)
Kvalitet & forskning
Forskning & publikationer
Involverade registrering
Patientnöjdhet efter mottagning
Patientnöjdhet efter operation
Information
Patientinformation
Vanliga Frågor och Svar
Akut omhändertagande
Länkar
Kontakt
Hitta hit

Löparknä

Skademekanism vid löparknä

Löparknä är framför allt vanligt hos långdistanslöpare och orienterare. Ofta drabbas motionärer av löparknä. Orsaken är oftast för snabbt stegrad och ensidig löpträning på relativt plant underlag med bristfälliga skor. Nedersta delen av tractus iliotibialis, (senan på utsidan av knäleden) glider upprepade gånger över yttre delen av lårbenet, vilket irriterar underliggande vävnad. Enstaka gånger kan inflammation förekomma i slemsäcken mellan senan och lårbenet.

626a

626b

Bild 6.26. Löparknä. Smärtan sitter på utsidan av nedre delen av lårbenet. Besvären orsakas av att senstråket (tractus iliotibialis), som löper från bäckenet längs lårets utsida och fäster på underbenet, glider över benutskottet på lårbenet. Orsakas oftast av ensidigt upprepande belastning som vid löpning.

Både yttre och inre faktorer bör analyseras. Felställning (som kan justeras med inlägg) i foten med utåtvridning av skenbenet har ansetts som en bidragande orsak, men saknar dock helt vetenskapliga belägg. Det har även diskuterats att högt fotvalv kan ha samband med löparknä med tanke på den felställning som uppstår i foten, men även här är de vetenskapliga bevisen mycket svaga. Sekundärt anses stramhet uppstå i senorna på utsidan av låret, vilket också saknar belägg. Olika långa ben kan också ha betydelse, vilket även en stor mängd av kurvlöpning kan ha.

Behandling av löparknä

I det primära skedet uppstår sannolikt en akut inflammation. Behandlingen är då kortvarig vila, eventuellt kombinerad med nedkylning och inflammationsdämpande medel. Det sistnämnda har dock ett begränsat värde. Ett rehabprogram bör inledas, baserat på en helhetsbild av träning av höft, knä och fotled. Programmet bör också innehålla cykelträning, bassängträning samt successiv uppträning av styrka och uthållighet. Därefter kan den aktive successivt återgå till löpträning. Yttre faktorer bör också analyseras, till exempel underlag och löpteknik.

I enstaka fall kan operativt ingrepp bli aktuellt. Det finns olika tekniker, men operationen går ut på att klyva delar av senan på utsidan av lårbenet och förlänga den. Om det finns en slemsäcksinflammation, avlägsnas slemsäcken samtidigt. Operationen görs i regel med öppen teknik, men kan även göras med titthål i enstaka fall.

Denna text är ett utdrag ur boken Nya Motions- och idrottsskador och dera rehabilitering