Ortho Center
Skåne
Hem
Bli patient
Om oss
Verksamhetsredovisningar
Medarbetare
Specialistläkare
Mottagning
Administration
Rehabilitering
Operation
Lokaler
Lediga tjänster
Kontakt
Patientsäkerhet
Nyheter
Vi behandlar
Armbåge
Tennisarmbåge
Golfarmbåge
Slemsäcksinflammation
Axel
Akut överbelastningssmärta
Impingement
Rotatorkuffruptur
Axel impingement & rotatorkuffskada
Instabilitet
Axelinstabilitet
Nyckelbensfraktur
Bäcken, Höft och Ljumske
Mottagning för ljumskbesvär
Artros
Höft Impingement
Sensmärta i ljumskregionen
Skador på ljumskens muskler och senor
Ljumskskador
Hand
Artros
Handled
Tumbas
Fingrar
Nerv kompressioner
Carpal Tunnel syndrom
Ulnaris nerv
Radialis nerv
RA och andra artriter
Sen inflammationer
Stenosans
Morbus Quervain
Knutor
Ganglion
Mucoid cysta
Dupuytren’s kontraktur
Ledband skador
Handled
Scapholunär ligament
TFCC
Tumme
Fingrar
Frakturer
Handled
Distal radius
Båtben
Fingrar
Fot
Ledbandsinstabilitet
Akuta ledbandsskador
Mediala ledbandsskador
Syndesmosruptur
Peroneusseneluxation/-ruptur
Fotbollsvrist
Haglunds sjukdom
Smärtande plantarfascia (hälsporre)
Stel stortå (hallux rigidus)
Sned stortå (hallux valgus)
Stressfraktur
Mortons metatarsalgi
Os trigonum
Osteochondritis dissecans (osteokondrit)
Knä
Ledbandsskador
Främre korsbandsskada
Bakre korsbandsskada
Meniskskada
Knäskålsluxation
Patello-femoralt smärtsyndrom (PFSS)
Hopparknä
Schlatters sjukdom
Löparknä
Slemsäcksinflammation
Osteochondritis dissecans (osteokondrit)
Artros
Lår
Lårskador
Underben
Hälsenesmärta
Total hälseneruptur
Muskelskador; muskelbristning i vaden (tennis leg)
Kroniskt kompartmentsyndrom
Medialt tibiasyndrom (benhinnesmärta)
Kvalitet & forskning
Forskning & publikationer
Involverade registrering
Patientnöjdhet efter mottagning
Patientnöjdhet efter operation
Information
Patientinformation
Vanliga Frågor och Svar
Akut omhändertagande
Länkar
Kontakt
Hitta hit

Lårskador

Lårmusklerna och deras senor kan skadas på flera olika sätt. Antingen genom direkt-våld, en kraftig och snabb muskelaktivering eller i samband med en översträckning av höftleden. Skademekanismerna leder till olika typskador som

muskelbristning i själva muskeln

bristning i övergången mellan muskel och sena

bristning i muskels/senas fäste i skelettet

Skadorna kan vara alltifrån mycket små bristningar, vars symptom går över på någon vecka eller två, till att muskeln/senan går helt av, vilket kan kräva operation med lång rehabilitering på 6–12 månader eller ännu längre tid.

Skademekanism

Direktvåld mot muskeln, till exempel vid en kollision med en motspelare eller ett fast föremål, resulterar ofta i en djupt liggande muskelbristning. Kraftiga och snabba muskelaktiveringar, till exempel sprintlöpning, snabba riktningsförändringar, motlägg (till exempel vid kraftig och samtidig spark mot samma boll) kan resultera i en muskelbristning, oftast i övergången mellan muskel och sena, någonstans mellan höft- och knäled. En översträckning av hamstringsmusklerna, till exempel vid en fotbollsspark med mycket stor benpendel, kan resultera i en bristning i senan nära dess fäste i skelettet. På samma sätt kan till exempel hamstrings och adduktorerna skadas om idrottaren halkar så att benet glider undan och rörelseutslaget i leden och därmed uttöjningen av muskeln blir alltför stor.

Ett annat vanligt sätt att skada sig på är att få en överböjning i höftleden i samband med översträckning i knäleden. Den typiska skadan är att till exempel vid skidåkning fastna med skidorna i snön och falla framåt, varvid hamstringsmusklerna kan skadas allvarligt, till och med så att de släpper från sitt fäste i bäckenets sittknöl (tuber ischiadicum).

Vid muskelbristning uppstår en blödning som antingen kan vara intra- eller intermuskulär (bild 7.2). Vilken typ av blödning som förekommit har stor betydelse för läkningstid och prognos. När blödningen är innesluten av muskelhinnan runt muskelfibrerna, det vill säga intramuskulär blödning, tar skadan förhållandevis lång tid att läka. Om även muskelhinnan brister, sprider sig blödningen över ett större område och ett stort blåmärke kan ses på huden efter 1–2 dagar. Denna intermuskulära blödning kan kroppen snabbare absorbera och skadan kan läka fortare. En muskelbristning bör därför alltid undersökas såväl akut som efter 2–3 dagar för att säkerställa diagnos. Muskelbristningen kan ibland vara delvis innesluten och även om ett blåmärke framträder bör den aktive vara lyhörd för symtomen under de första 1–2 veckorna.

702

Bild 7.2. Till vänster ses en intramuskulär blödning, det vill säga blödningen sitter kvar inuti muskeln. Det tar lång tid för muskeln att läka. Till höger ses en intermuskulär blödning som sprider ut sig och efter någon eller några dagar syns som ett blåmärke. Eftersom blödningen sprids ut på ett större område går läkningen snabbare.

Behandling

Skadan behandlas i inledningsskedet med kortvarig vila. Värdet av tryckförband, högläge och nedkylning är omdiskuterat. Inflammationshämmande medicin rekommenderas inte i den akuta fasen och inte heller under rehabiliteringstiden. Kylans värde, annat än som smärtlindring, vid akut muskelskada har också ifrågasatts. Det viktigaste är att begränsa blödning och efterföljande svullnad. Detta görs bäst med avlastning och tryckförband under de första 30–60 minuterna efter skadan, följt av lätta muskelaktiveringar och kompressionsbandage under några dagar.

Efter ett bra akut omhändertagande och en korrekt diagnos påbörjas rehabilitering, först med lågbelastande rörelseträning och därefter styrketräning med successivt stegrad belastning. Vid större muskel-/senskador eller totalruptur i anslutning till muskel-/senfästet i bäckenet bör akut operation övervägas. I dessa fall återfästes muskel/sena i bäckenbenet. Rehabiliteringstiden efter operation är minst sex månader.

Denna text är ett utdrag ur boken Nya Motions- och idrottsskador och dera rehabilitering