Kvalitet genom specialisering

Skador på ljumskens muskler och senor

Skador på ljumskens muskler och senor

Skademekanism

Dessa skador kan indelas i akut muskel- eller senruptur samt akut senöveransträngning alternativt delbristning (partiell ruptur), som ofta kan utvecklas till långvariga problem med smärta och funktionsinskränkning. Muskelskada i ljumskregionen kan förekomma på flera olika muskler. Vanligast är skada på adduktormuskelgruppen (benens inåtförare) (bild 8.2 på nästa sida) och då speciellt på den långa inåtförande muskeln (adduktor longus-muskeln). Skador på övriga inåtförande muskler (adduktor magnus, adduktor brevis, gracilis) förekommer också, men mer sällan.

Adduktorskada är speciellt vanlig bland fotbollsspelare, som är utsatta för maximal muskelaktivering mot motstånd i samband med skott, långa passningar eller tacklingar. Skadan kan även förekomma hos andra idrottare, till exempel orienterare och ishockey-spelare.

Skada i någon av ljumskens -muskler eller senor förekommer ofta, speciellt i den långa inåtföraren (adductor longus) och då kan ibland även raka bukmuskeln (rectus abdominis) vara skadad.

Behandling

Dessa muskelskador opereras mycket sällan, eftersom resultatet efter ett noggrant planerat och genomfört rehabprogram i regel är bra. Vid akuta skador rekommenderas kortvarig vila, samt ett rehabprogram (se sidan 209) med gradvis ökande rörlighets-, funktions- och styrketräning. Alternativ träning med till exempel cykel och i bassäng är ett bra komplement under rehabtiden.

Denna text är ett utdrag ur boken Nya Motions- och idrottsskador och dera rehabilitering

Vi använder cookies för att ge dig bästa möjliga kundupplevelse. Om du fortsätter innebär det att du accepterar att cookies används.