Kvalitet genom specialisering

Akuta ledbandsskador

Akuta ledbandsskador

Ledbandsskada på utsidan av fotleden (fotledsstukning) utgör, tillsammans med muskelbristning på baksidan av låret, de vanligaste idrottsskadorna. Ungefär 20–25 procent av alla idrottsrelaterade skador är på ledband på utsidan av fotleden.

Skademekanism

Skademekanismen är inåtvridning av foten samtidigt som foten är böjd nedåt i så kal-lad plantarflexion. I två tredjedelar av alla akuta ledbandsskador i fotleden skadas det främre ledbandet, det vill säga det talo-fibulära ledbandet, och i ytterligare en tredjedel skadas även främre calcaneo-fibulära ledbandet (4.3A). Isolerad skada på det bakre calcaneo-fibulära ledbandet (bild 4.3B) är däremot mycket sällsynt.

Bristning av både främre talo-fibulära och calcaneo-fibulära ledbanden. Denna kombination är mycket vanlig.

Bristning av det calcaneo-fibulära ligamentet. Isolerad skada är mycket ovanlig.

Vid skada på ledband och ledkapsel på utsidan av fotleden uppstår snabbt en mycket kraftig svullnad. Den skadade får ont och har svårt att stödja på foten till en början.

Två vanliga följder av ledbandsskada i fotleden är funktionell instabilitet, det vill säga fotleden känns vinglig och den skadade kan inte lita på foten. Detta innebär återkommande stukningar samt i vissa fall smärta. Den andra vanliga följden är smärta.

Symptom

De kliniska symptomen är karaktäristiska. Utsidan av fotleden svullnar upp kraftfullt på kort tid; inom en timme. Den skadade upplever påtaglig stelhet i fotleden och att det gör ont att gå. Ibland kan det vara omöjligt att belasta foten alls.

Behandling

Någon anledning till akut operation finns inte. Skadan bör behandlas med tidig och aktiv rörelse-, balans- och belastningsträning (se sidan 42). Den första behandlingen består dock av tryckförband, som i vissa fall kombineras med nedkylning. Trycket är dock viktigare än kylan för att minimera svullnad och blödning. Därefter ska foten så tidigt som möjligt belastas till smärtgräns. Belastning påbörjas gärna samma dag eller efter 1–2 dagar. Balansträning samt rörelseträning påbörjas efter 1–2 dagar. Styrketräning kan påbörjas efter 5–7 dagar.

Det är viktigt att fortsätta rehabiliteringen även om de akuta symptomen försvinner på 1–2 veckor. Tolv veckors rehabprogram rekommenderas, inte minst för att undvika att skadan slås upp igen när idrottsaktivitet återupptas.

Oftast krävs någon form av yttre stöd, antingen tejp eller stabiliserande bandage (ortos) (bild 4.6). Ortos har visat sig vara mycket effektiv för att möjliggöra tidig mobilisering och förkorta sjukskrivningstiden efter ledbandsskada i fotleden samt även för att förebygga ledbandsskador. Tidig aktiv behandling ökar inte risken för besvär på lång sikt, till exempel återkommande instabilitet (insufficiens).

Ortos möjliggör tidig mobilisering, förkortar sjukskrivningstiden och förebygger ledbandsskada.

Denna text är ett utdrag ur boken Nya Motions- och idrottsskador och dera rehabilitering

Vi använder cookies för att ge dig bästa möjliga kundupplevelse. Om du fortsätter innebär det att du accepterar att cookies används.