Kvalitet genom specialisering

Peroneusseneluxation/-ruptur

Peroneusseneluxation/-ruptur

Skademekanism

Peroneussenorna, framför allt den korta peroneussenan (peroneus brevis) kan flyttas ur sitt läge framför fotknölen när den ledbandsförstärkning (retinakel) som håller senorna på plats brister. Detta sker framför allt vid utåtrotation i fotleden och samtidig kraftig inåtvridning av foten i förhållande till underbenet.

Ruptur av peroneus brevis. Skadan är relativt vanlig och bör misstänkas hos idrottare med långdragna besvär efter fotledsstukning.

Ruptur av peroneussenorna. Ruptur av den korta senan är vanligare. Rupturen är alltid längsgående.

Behandling

Primär behandling vid akut peroneusluxation är kompressionsförband. Därefter rekommenderas immobilisering, antingen med gips eller med ortos i 4–6 veckor. Under tiden tillåts full belastning. Efter cirka sex veckor påbörjas rehabprogram med successiv uppträning av rörlighet, koordination och styrka. Vid symptom på instabilitet av senan rekommenderas operativ behandling.

Det finns flera olika stabiliserande ingrepp, där rekonstruktion av senskida och ledbandsförstärkning oftast används. En möjlig fördjupning av fåran baktill på vadbenet kan vara ett bra tillägg. Vid ruptur längs med senan görs en reparation av senan samtidigt som ledbanden stabiliseras. Rekommenderad immobiliseringstid efter stabiliseringsoperation eller reparation av sena är cirka sex veckor. Därefter påbörjas rehabilitering.

Denna text är ett utdrag ur boken Nya Motions- och idrottsskador och dera rehabilitering

Vi använder cookies för att ge dig bästa möjliga kundupplevelse. Om du fortsätter innebär det att du accepterar att cookies används.