Kvalitet genom specialisering

Kvalitet och resultat

Vårt kvalitetsarbete

Vi sätter alltid patienterna i första rummet och det är just deras behov som är grunden till vilken vård som ska erbjudas. Vi är tillgängliga, följer patienterna genom hela vårdförloppet och bemöter varje enskild person på ett positivt sätt och med ett stort engagemang. Något som skapar ett starkt förtroende för oss och i slutändan leder till nöjda patienter och god kvalitet på vården vi erbjuder.

Vi är i dag ett starkt alternativ när patienterna ska välja vårdgivare inom våra olika specialiteter och vi ser oss som ett viktigt komplement till den offentliga vården. Hos oss erbjuder vi ledande specialistkompetens redan vid den första vårdkontakten och dessa följer sedan patienten genom hela vårdförloppet. Oavsett om man är landstingspatient, har en sjukvårdsförsäkring eller är privatbetalande, så har man möjlighet att söka vård på våra kliniker.

Våra kliniker utgör attraktiva arbetsplatser för specialiserad personal som får ägna sig åt det de är bäst på. Här är det högt i tak med snabba beslutsvägar och våra drygt 400 medarbetare får ständig feedback på sitt arbete. Enheterna drivs i en decentraliserad struktur där allas insatser syns och det finns stora möjligheter att påverka verksamhetens utveckling.

LÄS MER

Vi sätter alltid patienterna i första rummet och det är just deras behov som är grunden till vilken vård som ska erbjudas. Vi är tillgängliga, följer patienterna genom hela vårdförloppet och bemöter varje enskild person på ett positivt sätt och med ett stort engagemang. Något som skapar ett starkt förtroende för oss och i slutändan leder till nöjda patienter och god kvalitet på vården vi erbjuder.

Vi är i dag ett starkt alternativ när patienterna ska välja vårdgivare inom våra olika specialiteter och vi ser oss som ett viktigt komplement till den offentliga vården. Hos oss erbjuder vi ledande specialistkompetens redan vid den första vårdkontakten och dessa följer sedan patienten genom hela vårdförloppet. Oavsett om man är landstingspatient, har en sjukvårdsförsäkring eller är privatbetalande, så har man möjlighet att söka vård på våra kliniker.

Våra kliniker utgör attraktiva arbetsplatser för specialiserad personal som får ägna sig åt det de är bäst på. Här är det högt i tak med snabba beslutsvägar och våra drygt 400 medarbetare får ständig feedback på sitt arbete. Enheterna drivs i en decentraliserad struktur där allas insatser syns och det finns stora möjligheter att påverka verksamhetens utveckling.

Forskning och utveckling

Trots hög vårdnivå vill vi ständigt bli bättre och ligga i frontlinjen inom våra specialiteter. Det gör vi bland annat genom utveckling och innovation av olika metoder och processer och genom utbildning och forskning. Vi mäter noggrant kvaliteten på det vi gör och är transparenta och öppna med resultaten. Vi samverkar inte bara internt mellan våra egna kliniker utan har även externa utbyten och projekt med bland annat primärvård, landsting, universitet och de stora sjukhusen.

GHP uppmuntrar forskning och ser det som en viktig del av utvecklingsarbetet. Det skapar dessutom intressanta arbetsplatser och attraherar duktig personal. Läkare på flera av våra kliniker har tid avsatt för forskning.

Vi känner ett stort ansvar att utbilda nästa generations specialister och hjälper därför aktivt till med att hitta lösningar som ska underlätta detta. Vi har ett flertal ST-utbildningar på våra kliniker och utbildar specialister inom bland annat ryggkirurgi och ortopedi.

Ägande

Sedan 2006 är GHP börsnoterade vilket bland annat kräver att vi är öppna med våra resultat. Vi har inget att dölja och är stolta över vad vi åstadkommer: en kostnadseffektiv vård av hög kvalitet som är lönsam för samhället, för oss och kanske viktigast – för den enskilda patienten.

Patientsäkerhet

Patientnöjdhet mottagning

Patientnöjdhet efter operation

Patientnöjdhet efter fysioterapi

Forskning och publikationer

Medicinska resultat

Patientsäkerhet

Ortho Center arbetar systematiskt med kontroll av kvalitet på behandling och omvårdnad. Alla medarbetare på Ortho Center har ett ansvar för att arbetsplatsens bestämmelser för arbetsmiljö och säkerhet följs.

Alla som varit hos oss på nybesök eller blivit opererade ombeds fylla i en patientnöjdhetsenkät som sedan sammanställs och ger oss input till vidare förbättringsarbete.

Ett uppföljningssamtal från operationsavdelningen sker alltid dagen efter operation hem till patienten för att ställa frågor enligt förbestämd mall om smärta, bandage osv.

Ortho Center jobbar efter ett systematiskt patientsäkerhetsarbete som innebär att arbeta förebyggande och därmed förhindra vårdskador i samband med behandling såsom infektioner och andra komplikationer. En aktiv riskhantering sker i form av kontinuerlig rapportering till respektive enhetschef som tillsammans med sin arbetsgrupp ser över händelsen och eventuell åtgärd vidtas. Kvalitetssamordnare på Ortho Center sammanställer sedan en rapport över alla händelser varje kvartal med överlämning till Ortho Centers ledningsgrupp.

Patientnöjdhet mottagning

Patientnöjdhet efter operation

Patientnöjdhet efter fysioterapi

Forskning och publikationer

Samtliga läkare på Ortho Center Skåne har bedrivit forskning och disputerat vid medicinska fakulteten, Lunds Universitet, för erhållande av doktorsgrad inom medicinsk vetenskap, med dr (eng. PhD) via Ortopediska kliniken el. Handkirurgiska kliniken, Skånes Universitetssjukhus, Lund-Malmö. Nedan redovisas deras samlade vetenskapliga publikationer inom respektive ämnesområde:

Axel-armbåge-hand

The Charnley-Hastings hemiarthroplasty for fractures of the femoral neck with special reference to complications.
Bengtsson S, Olsson C.
Hip International vol. 6 n.4 1996.

Increased mortality after fracture of the surgical neck of the humerus-a case-control study of 253 patients with a 12-year follow-up.
Olsson C, Nordquist A and Petersson C.
Acta Orthop Scand 2003;74 (6): 709-712.

Fracture of the Radial Head and Neck, Mason Type II and III During Growth.
Malmvik J. Herbertsson P. Josefsson PO. Hasserius R. Besjakov J. Karlsson M.
Journal of Paediatric Orthopaedics B, 2003 Jan

Uncomplicated Mason type II and III fractures of the radial head and neck in adults. Along term follow up study.
Herbertsson P. Josefsson PO. Hasserius R. Besjakov J . Karlsson C. Karlsson M.
The Journal of Bone and Joint Surgery Am, 2004 Mars

Fractures of the radial head and neck treated with radial head excision.
Herbertsson P, Josefsson P O, Hasserius R, Besjakov J, Nyquist F, Karlsson
M. J Bone Joint Surg (Am) 2004; 86-(9): 1925-1930.

Increased fragility in patients with fracture of the proximal humerus: a case control study.
Olsson C, Nordquist A and Petersson C.
Bone 34 (2004) 1072-1077

Long-term outcome of a proximal humerus fracture predicted after 1 year: a 13-year prospective population-based follow-up study of 47 patients.
Olsson C, Nordquist A, Petersson CJ.
Acta Orthop. 2005 Jun;76(3):397-402.

Displaced Mason type 1 fractures of the Radial head and neck in adults: a fifteen- to thirty-three year follow-up study.
Herbertsson P. Josefsson PO. Hasserius R. Besjakov J . Karlsson C. Karlsson M.
J Shoulder Elbow Surg 2005 Jan-Febr.

The prevalence and significance of comorbidity in patients with a proximal humerus fracture. A population-based prospective study of 100 patients.
Olsson C and Petersson C.
Clinical Orthopaedics and Related Research 442:93-99, January 2006.

Displaced fractures of the neck of the radius in adults. An excellent long term outcome.
Herbertsson P. Josefsson PO. Hasserius R. Besjakov J . Karlsson C. Karlsson M.
J Bone Joint Surgery Br, 2006 May

Primary nonoperative treatment of moderately displaced two-part fractures of the radial head.
Herbertsson P. Josefsson PO. Hasserius R. Besjakov J . Karlsson C. Karlsson M.
J Bone Joint Surg Am, 2006 September

Long-term outcome of displaced radial neck fractures in adulthood: 16-21 year follow up of 5 patients treated with radial head excision.
Herbertsson P. Josefsson PO. Hasserius R. Besjakov J . Karlsson C. Karlsson M.
Acta Orthop. 2009 Jun;80(3):368-70.

Mason type IV fractures of the of the elbow: a 14-46 year follow up study.
Herbertsson P. Josefsson PO. Hasserius R. Besjakov J . Karlsson C. Karlsson M.
Bone Joint Surg Br 2009 Nov

Comminuted fractures of the radial head.
Herbertsson P. Josefsson PO. Hasserius R. Besjakov J . Karlsson C. Karlsson M.
Acta Orthop 2010 April

Mason Type IV fractures of the radial head and neck – a 14 – 25 year follow-up
Herbertsson P, Hasserius R, Besjakov J, Nyquist F, Josefsson P O, Karlsson M.
Journal of Bone and joint surgery 2009;91:11:1499-1504.

Hemi-hamate osteochondral transplantation in proximal interphalangeal dorsal fracture dislocations: a minimum 4 year follow-up in eight patients.
Afendras G, Abramo A, Mrkonjic A, Geijer M, Kopylov P, Tägil M.
J Hand Surg Eur Vol. 2010 Oct;35(8):627-31.

The natural course of traumatic triangular fibrocartilage complex tears in distal radial fractures: a 13-15 year follow-up of arthroscopically diagnosed but untreated injuries.
Mrkonjic A, Geijer M, Lindau T, Tägil M.
J Hand Surg Am. 2012 Aug;37(8):1555-60.

Arthroscopically diagnosed scapholunate ligament injuries associated with distal radial fractures: a 13- to 15-year follow-up.
Mrkonjic A, Lindau T, Geijer M, Tägil M.
J Hand Surg Am. 2015 Jun;40(6):1077-82.

No long-term risk of wrist osteoarthritis due to subchondral haematomas in distal radial fractures.
Mrkonjic A, Geijer M, Lindau T, Tägil M.
J Plast Surg Hand Surg. 2018 Jun;52(3):163-165.

 

Fot

Poor prosthesis survival and function after component exchange of total ankle prostheses – an analysis of 69 cases in the Swedish Ankle Registry.
Kamrad I, Henricson A, Karlsson MK, Magnusson H, Nilsson JÅ, Carlsson Å, Rosengren B.
Acta orthopaedica. 86 (2015): 407-411.

Outcome after salvage arthrodesis for failed total ankle replacement – an analysis of 118 cases in the Swedish Ankle Registry
Kamrad I, Henricson A, Magnusson H, Nilsson JÅ, Carlsson Å, Rosengren.
Foot & ankle international. 37 (2015): 255-261.

Bilateral Arthrodesis of the Ankle Joint. Self-reported Outcomes in 35 Patients from the Swedish Ankle Registry
Anders Henricson, Ilka Kamrad, Björn Rosengren, Åke Carlsson.
The Journal of Foot & Ankle Surgery 55 (2016); 1195-8.

Good patient reported outcomes and high satisfaction rate after primary total ankle replacement – 167 patients followed for 24 months in the Swedish Ankle Registry
Kamrad I, Henricson A, Magnusson H, Nilsson JÅ, Carlsson Å, Rosengren.
Acta Orthop. 2017 Dec;88(6):675-680.

 

Knä-idrottsskador

Skaderisker i korpfotboll- bedömning efter 472 timmars observation.
Andrén-Sandberg Å, Berg P-L, Fält M, Hallén M, Hassenius R, Herbertsson P, Johansson J, Johansson P-Å, Karlsson M, Lindstrand A, Löf L.
Läkartidningen, 1984, volym 81, 45: 4171-4172

Anestesi vid artroskopisk kirurgi i knäleden - en randomiserad studie mellan lokal-bedövning och narkos/spinalanestesi.
Herbertsson P, Adalberth K, Fridén T, Dahlgren N, Roos H, Ryd L, Lindstrand
A.
Spri rapport 1993

Proprioception in the nearly extended knee. Measurements of position and movement in healthy individuals and in symptomatic anterior cruciate ligament injured patients.Knee Surg
Friden T, Roberts D, Zatterstrom R, Lindstrand A, Moritz U.
Sports Traumatol Arthrosc. 1996;4(4):217-24.

Proprioception after an acute knee ligament injury: a longitudinal study on 16 consecutive patients.
Friden T, Roberts D, Zatterstrom R, Lindstrand A, Moritz U.
J Orthop Res. 1997 Sep;15(5):637-44.

Arthroscopic posterior cruciate ligament reconstruction using fourstrand hamstring tendon graft and interference screws.
Pinczewski L, Thuresson P, Otto D, Nyquist F.
The Journal of Arthroscopic and Related Surgery Vol 13, No 5, 1997.

Bone graft fixation in anterior cruciate ligament reconstruction evaluated by roentgen stereophotogrammetry.
Thuresson P, Nyquist F, Önsten I.
Scand J Med Science in Sports. 1998;8:456-460.

Function after anterior cruciate ligament injuries. Influence of visual control and proprioception.
Friden T, Roberts D, Movin T, Wredmark T.
Acta Orthop Scand. 1998 Dec;69(6):590-4.

Proprioceptive defects after an anterior cruciate ligament rupture -- the relation to associated anatomical lesions and subjective knee function.
Friden T, Roberts D, Zatterstrom R, Lindstrand A, Moritz U.
Knee Surg Sports Traumatol Arthrosc.1999;7(4):226-31.

Proprioception in people with anterior cruciate ligament-deficient knees: comparison of symptomatic and asymptomatic patients.
Roberts D, Friden T, Zatterstrom R, Lindstrand A, Moritz U.
J Orthop Sports Phys Ther. 1999 Oct;29(10):587-94.

Bilateral proprioceptive defects in patients with a unilateral anterior cruciate ligament reconstruction: a comparison between patients and healthy individuals.
Roberts D, Friden T, Stomberg A, Lindstrand A, Moritz U.
J Orthop Res. 2000 Jul;18(4):565-71.

Inappropriate reduced bone density in athletes with medial tibial stress syndrome.
Magnusson H, Westlin N, Nyquist F, Gärdsell P, Karlsson M.
American Journal of Sports Medicine 2001;29(6): 712-715.

Review of knee proprioception and the relation to extremity function after an anterior cruciate ligament rupture.
Friden T, Roberts D, Ageberg E, Walden M, Zatterstrom R.
J Orthop Sports Phys Ther. 2001 Oct;31(10):567-76. Review.

Low regional tibial bone density in athletes with medial tibial stress syndrome normalizes after recovery from symptoms.
Magnusson H, Ahlborg H, Karlsson C, Nyquist F, Karlsson M.
Am J Sports Med 2003: 31 (4): 596-600.

Balance in single-limb stance in healthy subjects - reliability of testing procedure and the effect of short-duration sub-maximal cycling.
Ageberg E, Roberts D, Holmstrom E, Friden T.
BMC Musculoskelet Disord. 2003 Jun 27;4(1):14.

Effects of short-term cycling on knee joint proprioception in healthy young persons - comparison of proprioceptive ability before and after cycling on ergometer bicycle.
Roberts D, Ageberg E, Andersson G, Friden T.
Am J Sports Med. 2003 Nov-Dec;31(6):990-4.

Knee joint proprioception in ACL-deficient knees is related to cartilage injury, laxity and age.
Roberts D, Andersson G, Fridén T.
Acta Orthop Scand 2004; 75 (1):78-83.

Effects of short-term cycling on knee joint proprioception in ACL-deficient patients.
Roberts D, Ageberg E, Andersson G, Fridén T.
Knee Surg Sports Traumatol Arthrosc. 2004 Sep;12(5):357-63. Epub 2004 Mar 16.

The effect of short-duration sub-maximal cycling on balance in single-limb stance in patients with Anterior cruciate ligament injury. A cross sectional study.
Ageberg E, Roberts D, Holmstrom E, Friden T.
BMC Musculoskelet Disord. 2004 Nov 17;5(1):44.

Rapid loss of bone mineral density with reduced training in women.
Valdimarsson Ö, Düppe H, Nyquist F, Karlsson M.
Journal of bone and mineral research 2005; 20:6: 906-912.

Cartilage GAG loss in the acute phase after an anterior cruciate ligament injury assessed by dGEMRIC and synovial fluid analysis.
Tiderius C J, Olsson L E, Nyquist F, Dahlbeg L.
Arthritis and Rheumatism 2005:52(1):120-127.

Reduced training is associated with increased loss of bone mineral density. ’
Valdimarsson Ö, Ahlborg H, Düppe H, Nyquist F, Karlsson K M.
Journal of Bone and Mineral Research. Online publication 19 Jan. 2005.

Balance in single-limb stance in patients with anterior cruciate ligament injury: relation to knee laxity, proprioception, muscle strength, and subjective function.
Ageberg E, Roberts D, Holmstrom E, Friden T.
Am J Sports Med. 2005 Oct;33(10):1527-35. Epub 2005 Jul 11.

Clinical measurements of proprioception, muscle strength and laxity in relation to function in the ACL-injured knee.
Roberts D, Ageberg E, Andersson G, Fridén T.
Knee Surg Sports Traumatol Arthrosc. 2007 Jan;15(1):9-16.

Association between findings on delayed gardolinium-enhanced magnetic resonance imaging of cartilage and future knee osteoarthritis.
Owman H, Tiderius CJ, Neuman P, Nyquist F, Dahlberg LE.
Arthritis Rheum. 2008 June;58(6): 1727-30.

Sex differences in patient –reported outcomes after anterior cruciate ligament reconstruction: data from the Swedish knee ligament register Ageberg E.
Herbertsson P. Forsblad M. Roos E.
Am J Sports Med 2010 July

Treatment of spontaneous osteonecrosis of the knee (SPONK) by a bisphosphonate.
Juréus J, Lindstrand A, Geijer M, Roberts D, Tägil M
Acta Orthop. 2012 Oct;83(5):511-4

Former male elite athletes have lower incidence of fragility fractures than expected.
Tveit M, Rosengren BE, Nyquist F, Nilsson JÅ,Karlsson MK.
Med Sci Sports Exerc. 2013 Mar;45(3): 405-10.

A longitudinal study on cardiac effects of deconditioning and physical reconditioning using the anterior cruciate ligamnent injury as a model.
Ehrenborg K. Heden B. Herbertsson P.
Arheden H Clinical Physiology and Functional Imaging November 2013

Comparison of groin pain in male and female soccer players.
Dahan R, Giza E, Magnusson H, Karlsson M, Nyquist F.
Journal of Sports Med Phys Fitness 2014;54:1-2.

Soccer and Gender Effect of Groin Pain.
Karlsson MK, Dahan R, Magnusson H, Nyquist F, Rosengren BE.
Deutsche Zeitschrift Für Sportmedizin 2014;65;2;16-19.

Meniscus body position and its change over four years in asymptomatic adults: a cohort study using data from the Osteoarthritis Initiative (OAI).
Bruns K, Svensson F, Turkiewicz A, Wirth W, Guermazi A, Eckstein F, Englund M.
BMC Musculoskelet Disord. 2014 Feb 5;15:32. doi: 10.1186/1471-2474-15-32.

An individualized surface replacement for focal cartilage lesions in the knee.
Roberts D, Laursen J, Sköldenberg O, Flivik G, Ryd L.
Poster presentation at 16th ESSKA congress, Amsterdam, May 14-17, 2014.

Risk factors for meniscal body extrusion on MRI in subjects free of radiographic knee osteoarthritis: longitudinal data from the Osteoarthritis Initiative.
Zhang F, Kumm J, Svensson F, Turkiewicz A, Frobell R, Englund M.
Osteoarthritis Cartilage. 2016 May;24(5):801-6. doi: 10.1016/j.joca.2015.12.003. Epub 2015 Dec 17.

No implant migration and good subjective outcome of a novel customized femoral resurfacing metal implant for focal chondral lesions
Anders Stalman, Olof Skoldenberg, Nicolas Martinez‑Carranza, David Roberts, Magnus Hogstrom, Leif Ryd
Knee Surg Sports Traumatol Arthrosc. 2018 Jul;26(7):2196-2204. doi: 10.1007/s00167-017-4805-2. Epub 2017 Nov 22.

Meniscal body extrusion and cartilage coverage in middle-aged and elderly without radiographic knee osteoarthritis.
Svensson F, Felson DT, Zhang F, Guermazi A, Roemer FW, Niu J, Aliabadi P, Neogi T, Englund M.
Eur Radiol. 2018 Oct 2. doi: 10.1007/s00330-018-5741-3. [Epub ahead of print]

 

Övrigt

Effect of Verapamil and Atenolol on Exercise Tolerance in 5000 m Cross-Country
Running: A Double-Blind Cross-Over Study in Normal Humans.
Herbertsson P, Fagher B.
Journal of Cardiovascular Pharmacology, 1990, 16 : 23 - 27.

Long-term abstinence seems to normalize the bone mineral density in alcoholics.
Nyquist F, Berglund M, Frank A, Obrant KJ.
Eur J Exp Musculoskel Res 1995;4:101-104.

Biochemical markers of bone metabolism after short and long time ethanol withdrawal in alcoholics
Nyquist F, Ljunghall S, Berglund M, Obrant K.
Bone 1996;19(1):51-54.

Periprosthetic bone resorption.
Aspenberg P, Herbertsson P
The Journal of Bone and Joint Surgery Br, Vol 78 B, No . 4 July 1996

Nature and healing of tibial shaft fractures in alcohol abusers.
Nyquist F, Berglund M, Nilsson BE, Obrant KJ.
Alcohol & Alcoholism 1997;32(1):91-95.

Osteopenia in alcoholics after tibia shaft fractures.
Nyquist F, Karlsson MK, Obrant KJ, Nilsson J-Å.
Alcohol & Alcoholism 1997;32(5):599-604.

Assessment of sex hormones and bone mineral density in relation to the occurrence of fracture in men - A prospective population-based study.
Nyquist F, Gärdsell P, Sernbo I, Jeppsson J O, Johnell O.
Bone. 1998;22(2):147-151.

Alcohol abuse and healing complications after cervical hip fractures.
Nyquist F, Overgaard A, Düppe H, Obrant KJ.
Alcohol and Alcoholism. 1998;33 (4):373-380.

Ethanol and its effects on fracture healing and bone mass in male rats.
Nyquist F, Halvorsen V, Madsen JE, Nordsletten L, Obrant KJ.
Acta Orthop. 1999;70(2):212-216.

Effects of alcohol on bone mineral and mechanical properties of bone in male rats.
Nyquist F, et al.
Alcohol and alcohol 2002; 37:1: 21-24.

Bone loss and fracture risk after reduced physical activity.
Gustavsson A, Karlsson C, Nyquist F, Olsson T, Nordström P, Karlsson
M. Journal of Bone and Mineral Research 2005;20(2): 202-207.

Medicinska resultat

Våra resultat från svenska korsbandsregistret redovisas nedan i jämförelse med riksgenomsnittet.

Resultat 2014-2018

VARIABEL

1/OCS311

2/OCS311

1/ÖVR. KLIN.

2/ÖVR. KLIN.

EQ5 SCORE

0,7868 (34)

0,8414 (28)

0,7427 (7069)

0,7953 (3252)

EQ5 0-100

75,4 (33)

78,3 (29)

72,4 (6591)

73,6 (3744)

KOOS SMÄRTA

84,4 (43)

85,9 (29)

83,6 (7849)

83,3 (3840)

KOOS SYMTOM

76,7 (43)

80,4 (29)

75,6 (7849)

76,1 (3840)

KOOS ADL

88,5 (43)

89,2 (29)

90,9 (7849)

90,3 (3840)

KOOS FUNKTION

66,3 (43)

66,9 (29)

62,9 (7849)

62,9 (3840)

KOOS LIV

60,8 (43)

63,6 (29)

57,2 (7849)

58,4 (3840)

Tolkning

1/OCS311

1-årsresultat Ortho Center Skåne (antal svar inom parentes)

2/OCS311

2-årsressultat Ortho Center Skåne (antal svar inom parentes)

1/ÖVR. KLIN

1-årsressultat Övriga kliniker i Sverige (antal svar inom parentes)

2/ÖVR. KLIN

2-årsressultat Övriga kliniker i Sverige (antal svar inom parentes)

EQ-5D är en standardiserad självskattningsskala för hälsostatus utvecklat av EuroQolgruppen som ett enkelt, generellt mått på hälsa för användning i kliniska och hälsoekonomiska sammanhang för somatisk och psykiatrisk vård. Skalan innehåller 5 items med tre svarsnivåer avseende fem dimensioner (rörlighet, hygien, aktiviteter, smärta/besvär och oro/nedstämdhet) samt en VAS-skala. De fem frågorna ställs samman till ett hälsoindex enligt en matematisk formel, som validerats mot befolkningen i flera länder. Detta index kan variera mellan 1 och -0,594. VAS-skalan varierar mellan 100 och 0. Värdet 1 motsvarar fullständig hälsa och 0 ett hälsotillstånd som befolkningen värderat till att vara lika illa som att vara död.

KOOS är ett knäspecifikt instrument framtaget för att utvärdera patientens uppfattning om sina knän och knärelaterade problem. KOOS utvärderar fem knäspecifika patientrelevanta aspekter: 1. Smärta 2. Andra symptom som svullnad, ledrörlighet och mekaniska symptom. 3. Funktionsnedsättningar på dagliga livets nivå. 4. Funktionsnedsättningar vid sport och fritidsaktiviteter. 5. Psykologiska och sociala aspekter som medvetenhet om knät och livsstilsförändringar.

Beräkning av KOOS-poäng:

Poäng för de fem patientrelevanta aspekterna av KOOS beräknas var för sig. Smärta (nio frågor); Symptom (sju frågor); ADL-funktion (17 frågor), Sport och Fritidsfunktion (fem frågor); Knärelaterad livskvalitet (fyra frågor). Först summeras poängen för varje delskala, därefter transformeras skalan till en 0-100 skala där noll betyder extrema knäproblem och 100 inga knäproblem, vilket är det vanligaste bland ortopediska skalor och bland generiska instrument. En totalpoäng för alla fem KOOS-delskalorna beräknas inte eftersom de inte alltid samvarierar och det oftast är önskvärt att tolka och analysera de fem olika aspekterna var för sig.

Vi använder cookies för att ge dig bästa möjliga kundupplevelse. Om du fortsätter innebär det att du accepterar att cookies används.