Akut omhändertagande

Allvarliga skador inom idrotten, till exempel skallskador, skador på bröstkorg eller buk och frakturer, kräver ett snabbt omhändertagande på sjukhus. Idrottaren måste förflyttas till en akutmottagning så snart som möjligt. Akut behandling av lindrigare skador kan däremot skötas på fältet av idrottsmedicinskt kunniga personer. Ju tidigare behandling påbörjas, desto mindre blir de negativa effekterna av skadan, till exempel tidsförlust och långsam rehabilitering. Det är därför viktigt att förstå vad som händer i kroppen i samband med en akut skada.

Vid akut skada i mjukdelar uppstår först blödning och därefter svullnad som i sin tur ger upphov till smärta. Blödning och svullnad bör begränsas efter en akut skada, både för att minska risken för störd läkning i vävnaden, men även för att minska smärtan. Vid lindrig eller medelstor mjukdelsskada uppstår en blödning i vävnaden, framför allt från skador på små blodkärl i omgivningen. Blödningen upphör efter en stund av sig själv, eftersom blodkärlen drar ihop sig och blodet stelnar (koagulationssystemet aktiveras). Denna process, som är helt normal, sker inom loppet av cirka 6–8 minuter.

I många fall kan det vara svårt att avgöra hur allvarlig en skada är. En liten muskelbristning kan till exempel göra mycket ont, medan en total bristning av ett ledband i vissa fall bara smärtar måttligt. Felställning av till exempel underbenet eller underarmen, med rörelsesmärta eller krasningar när den skadade delen rörs, ökar starkt misstanken om en allvarlig skada, exempelvis benbrott (fraktur). I så fall är akut behandling på sjukhus alltid nödvändig.

Kompression

Genom att direkt efter en skada använda ett tryckförband som överstiger blodtrycket i de skadade kärlen, kan blödningen begränsas. Helst ska tryckförbandet läggas på inom 30 sekunder från det att skadan inträffat för att effekten ska bli maximal. En allmän rekommendation är att behålla det hårda tryckförbandet i cirka 30 minuter, då den akuta blödningen till största delen upphört. Om tryckförbandet sitter för hårt och för länge, kan negativa effekter uppstå, vilket visar sig till exempel genom ökad smärta. Tryckförbandet bör därför inte sitta längre än cirka 30 minuter och sedan bytas ut mot ett något lösare kompressionsförband. Kompressionsförband används för att motverka vätskeansamling/svullnad i anslutning till den skadade vävnaden. Det bör läggas om dagligen och kan ha effekt upp till en vecka efter skada, till exempel vid ledbandsskada i fotleden. Det har också en stödjande effekt, som den skadade upplever som positiv.

Kyla

Kyla har en omdebatterad effekt vid behandling av akuta skador. Kyla i olika former har en smärtlindrande effekt på ytliga skador, men sannolikt liten effekt på blödning och svullnad på djupet. För att undvika risken för frostskador ska allt för kalla kylförband inte läggas direkt på huden och inte heller sitta för länge.

Vila

Efter en skada rekommenderas kortvarig vila, till exempel några timmar, för att minska risken för förnyad blödning i vävnaden. Misstänks skada i led eller muskel ska fysisk aktivitet alltid avbrytas. Att enbart bedöva den skadade vävnaden med mediciner eller kyla, till exempel med kylspray, är alltid felaktigt, eftersom skadan kan förvärras vid fortsatt aktivitet och när kroppens normala försvarsmekanismer sätts ur spel. Total vila rekommenderas dock endast i undantagsfall. De flesta skador läker bättre med lätt rörelse- och belastningsträning. Dessutom kan den skadade oftast utföra någon form av alternativ träning, vilket främjar den allmänna konditionen.

Högläge

Högläge används ofta vid akut skada på ben eller arm i kombination med tryckförband, kompressionsförband och kyla. Högläge har sannolikt relativt liten betydelse och minskar blodflödet enbart obetydligt jämfört med planläge. Extremt högläge bör inte användas. Om en led däremot är svullen kan högläge bidra till att svullnaden minskar, speciellt i kombination med upprepade lätta muskelaktiveringar. Strikt högläge under en längre period, till exempel dagar, bör alltid undvikas.