Skademekanism

Risk för överbelastningsskada i axeln förekommer i många idrotter. Detta gäller framför allt när idrottaren använder handen/armen ovanför huvudhöjd, exempelvis i kastidrotter som handboll och spjut samt i olika racketsporter som tennis. Orsaken hittas ofta bland brister i yttre faktorer, till exempel kraftigt ökad träningsmängd, felaktig teknik eller ändrade träningsmetoder som utsätter axeln för stor belastning. Det är oftast bicepsmuskelns långa sena och/eller supraspinatusmuskelns sena som är involverade. Dessa senor, som ligger mycket nära varandra, kan vara påverkade samtidigt, och det kan vara svårt att skilja dem åt.

Symptom

Den aktive besväras av smärta på framsidan av axeln och överarmen, framför allt i början av träningspasset, medan smärtan försvinner eller minskar allt eftersom. Smärtan ökar oftast efter träningen.

Rörelseomfånget är i regel nedsatt vid rörelse av armen framåt/utåt sidan, samt vid inåtrotation. Det klassiska tecknet är dock palpationsömhet (tryckömhet) över bicepssenan och över den främre delen av axeln.

Behandling

Det är mycket viktigt att utreda yttre och inre faktorer, till exempel träningsmängd, träningsmetoder, teknik, specifik rörlighet och muskelfunktion. Det är också viktigt att notera att smärta från biceps/supraspinatus kan vara tecken på antingen instabilitet eller inklämning i axelleden. I vissa fall kan båda symptomen uppstå samtidigt.

Träningsmängd och träningsbelastning bör minskas. Inflammationsdämpande medel används ofta kortvarigt till en början. Därefter tar träning vid, framför allt av axelns rotatorer, för att förbättra styrkan både i inåt- och utåtrotation. Skulderbladets stabiliserande funktion bör tränas med hjälp av sjukgymnast. I fortsättningen är det viktigt att minska eller ta bort den träning som ökar smärtan. Svaga muskler bör tränas specifikt efter analys av sjukgymnast.

Denna text är ett utdrag ur boken Nya Motions- och idrottsskador och dera rehabilitering