Hälsenesmärta

Hälsenesmärta

Hälseneskador

Begreppsförvirringen när det gäller skador på hälsenan är stor. Det är dock viktigt att påpeka att termen hälseneinflammation är förlegad och bör ersättas av hälsenesmärta. Skador på hälsenan kan indelas i överbelastningsskador och akuta skador.

  • Överbelastningsskador kan indelas i hälsenesmärta (där det mycket sällan är -själva hälsenevävnaden som är inflammerad, utan inflammationen uppstår framför allt i senskidan) och partiell ruptur (delbristning) av senan. En bättre benämning för partiell ruptur är tendinos med utveckling av degenerativ vävnad i senan (cellförändringar, som ger senan sämre egenskaper). Som samlingsbegrepp för degenerativa förändringar i senan används därför numera ofta termen tendinos. Tendinos behöver dock inte innebära att senan smärtar, däremot att senans tålighet mot belastning och möjligheter att läka har försämrats.
  • Akut hälseneskada är en total hälseneruptur (hälsenan går helt av).

Skademekanism vid hälsenesmärta

Smärta i hälsenan (bild 5.2) kan uppstå från ensidigt upprepad belastning, snabbt ökad träningsmängd, förändring av underlag och felaktiga skor. Graden av tendinos, biomekaniska inre faktorer som svaghet och dålig muskeluthållighet i underbenet och ökad pronation anses ha betydelse.

Smärtande tendinos i hälsenan. En smärtande uppdrivning (förtjockning) i hälsenan, 2–6 centimeter ovanför fästet i hälbenet. Behandlas med fördel med rehabilitering.

Slemsäcksinflammation i den -djupa slemsäcken framför hälsenan. -Samtidigt en mindre bristning av hälsenefästet. Behandlas med fördel med titthåls-operation.

Behandling av hälsenesmärta

När det gäller behandling är det mycket viktigt att som första steg lyssna på kroppens varningssignaler och att minska träningsmängd och träningsbelastning. Det är dessutom av största vikt att justera yttre och inre faktorer, med till exempel adekvata skor och korrigerande inlägg. Inlägg som höjer hälen med cirka fem millimeter kan användas för att minska belastningen på hälsenan. Inflammationshämmande medel används vid akuta, inflammatoriska tillstånd. Vid krepitationer i samband med rörelse och inflammation i senskidan, kan injektioner med blodförtunnande medel ha god effekt.

Den viktigaste primära behandlingen av långvariga hälsenebesvär med tendinos är rehabilitering. Efter ett program med primär cirkulationsträning tränas senans tålighet upp för att successivt övergå i en tung specifik hårdträning av framför allt vadmuskel/hälsena innan en kontrollerad och successiv återgång till idrott kan ske. Rehabtiden är 3–12 månader och resultaten har i flera studier visat sig vara goda.

Denna text är ett utdrag ur boken Nya Motions- och idrottsskador och dera rehabilitering