Skademekanism

Tennisarmbåge är en typisk överbelastningsskada i armbågens utsida (laterala humerusepikondylen) (bild 11.2). Skadan förekommer relativt ofta hos tennisspelare, därav benämningen tennisarmbåge. Vid akut överansträngning uppstår primärt en inflammation i muskel-/senfästet, som varar 1–3 dagar. Det utsatta muskelfästet är gemensamt för handledens och fingrarnas sträckmuskler, och det är därför vanligt med nedsatt funktion och nedsatt kraft i hand och fingrar.

Symptom för tennisarmbåge

Det smärtar alltid över muskel-/senfästet på armbågens utsida inom ett relativt begränsat område. Smärtan strålar ofta ner längs armbågens baksida mot handleden. Det smärtar dessutom över fästet när underarmens muskler/senor belastas under uttöjning. Det är också vanligt med tryckömhet vid direkt palpation.

Ett test för att säkerställa den kliniska diagnosen för tennisarmbåge är att böja handleden mot motstånd. Då upplevs en uttalad smärta över muskel-/senfästet samt kraftlöshet. Testet har hög diagnostisk säkerhet.

Behandling av tennisarmbåge

Den skadade kan bli smärtfri med avlastning från provocerande träning/belastning, några dagars inflammationshämmande medel och ett så kallat epikondylitbandage. Med detta bandage förflyttas belastningen av det gemensamma senfästet något längre ner i underarmen. Hos tennisspelare kan tillståndet ofta förebyggas eller förhindras genom ett riktigt grepp om tennisracketen och genom att använda racket av rätt storlek.

Vid långvariga besvär rekommenderas excentrisk styrketräning av underarmens muskulatur som bästa behandling. Ibland kan kortisoninjektion som ibland behöver upprepas, dock maximalt tre gånger, ge god effekt. Det är viktigt att ge kortisoninjektionen med skelettkontakt för att minska risken för hudkomplikationer. Operation kan vara nödvändig vid långvariga besvär och om rehabilitering samt annan behandling inte haft god effekt. Vid operation av tennisarmbåge friläggs det gemensamma muskel-/senfästet och den överansträngda vävnaden tas bort. Operationen är tekniskt enkel och kan göras i lokalbedövning.

Prognos

Läkningsprognosen är alltid god. Tennisarmbåge läker ut av sig själv, men kan utan behandling ta mycket lång tid, upp till 1–2 år. Ofta kan aktivitet återupptas efter cirka 2–3 veckor efter insatt behandling, till exempel kortisoninjektion. Efter operation är rehabtiden ofta upp mot sex veckor.

Denna text är ett utdrag ur boken Nya Motions- och idrottsskador och dera rehabilitering