Skademekanism

Skada på något av knäledens sidoledband är mycket vanlig i samband med idrotter med snabba vridbelastningar och tacklingar, till exempel fotboll, handboll och ishockey. Dessa skador är dessutom vanliga i skidåkning, speciellt utförsåkning, och innebandy. Skadan uppstår när underbenet viker sig inåt eller utåt i förhållande till lårbenet.

Ofta skadas flera strukturer i knät (kombinationsskada), det vill säga samtidig skada på sidoledband, främre eller bakre korsband samt inre eller yttre menisk, ledkapsel och ledbrosk. Dessa så kallade multiligamentskador är vanligare än vad som tidigare antagits. Sidoledbandsskada, både på insidan och på utsidan, indelas i tre stadier beroende på graden av laxitet och hur uttalad skadan är, det vill säga hur långt ledbandet är jämfört med den friska sidan:

• grad l - lindrig laxitet upp till 5 mm jämfört med den friska sidan
• grad ll - måttlig laxitet 5-10 mm jämfört med den friska sidan
• grad lll - över 10 mm jämfört med den friska sidan

Vid grad l-skada är ledbandet uttöjt, vid grad ll-ll-skada är ledbandet helt av.

Behandling

Behandling av sidoledbandsskada görs i första hand med ett rehabprogram (se sidan 168). Operation med reparation av det skadade ledbandet ger ingen fördel vare sig på kort eller på lång sikt, åtminstone vid grad I- och vid grad II-skada. Det finns ett antal kontrollerade jämförande undersökningar som visar att operativ behandling vid dessa skador enbart leder till ökat antal komplikationer och längre sjukskrivning. Stabiliserande bandage (ortos), där full rörlighet tillåts, rekommenderas under 1–6 veckor beroende på skadans allvarlighetsgrad. Gips eller annan strikt immobilisering är inte nödvändig, utan snarare ett hinder för bra rehabilitering. Muskelträning kan påbörjas i bandaget/ortosen allt eftersom rörligheten tillåter. Full kroppsbelastning är tillåten. Inflammationshämmande medel har begränsat värde i det akuta skedet. Behandlingen består av rörlighetsträning samt noggrant successivt stegrad koordinations- och styrketräning.

Det finns ett par undantag när det gäller indikation för operation vid grad III-skada, om det är en kombinationsskada med menisk- och korsbandsskada. Ofta finns tecken på att knäleden nästan gått ur led (subluxation) eller gått ur led helt och hållet (luxation). Ofta görs operation då i två delar med reparation av menisk- och ledbandsskadorna först, innan korsbandet rekonstrueras. Vid grad III-skada av yttre sidoledbandet med samtidig avslitning av ledbandets inre fäste från vadbenet med en benbit, rekommenderas att benbiten fästs till exakt läge med operation och fixation görs i det akuta skedet till exempel med en skruv. Vid långvarig ledbandsinstabilitet, som förekommer i enstaka fall, krävs i regel operativ åtgärd. Operationen sker med stabilisering med någon av hamstringssenorna, som ersätter ledbandet i dess anatomiska läge.

I enstaka sällsynta fall kan bristning/ruptur av senfästen i knävecket inträffa samtidigt med bristning av det sneda ledbandet baktill i knäleden. Detta är en mycket allvarlig skada, ofta kombinerad med flera andra ledbandsskador i knäleden och bakre korsbandsskada. Akut operation är i regel nödvändig.

Denna text är ett utdrag ur boken Nya Motions- och idrottsskador och dera rehabilitering