Diskbråck är en utbuktning (bråck) i en disk, som finns mellan kotkropparna i ryggraden.
Det uppstår i en disk som genomgått någon grad av åldersförändring, så att det finns en sprickbildning i diskens kapsel och delar. I denna sprickbildning kan delar av diskens inre kärna komma ut som ett bråck, vilket då ger besvär om det trycker mot nerver och ger inflammation i nervstrukturen.
Ett diskbråck uppstår oftast utan att det hänt något specifikt men lika ofta kan det uppstå till följd av ett lyft, ryggvridning eller någon olyckshändelse.
Alla diskbråck gör inte ont. Man kan ha diskbråck utan att man någonsin haft ont i vare sig rygg eller ben.
Ofta kommer symptomen smygande med bara värk i ländryggen, men de kan också komma plötsligt i samband med en aktivitet. Värken kan sedan bli värre och efter några dagar följas av smärta som strålar ner i benet. Ofta blir bensmärtan värre när man sitter ner men också av tryck på buken vid till exempel hosta eller toalettbesök.
Bästa sättet att lindra symptomen är att ligga på rygg med höfter och knän i 90 graders böjning. Förutom smärta kan trycket på nerverna göra att man blir svagare i benmusklerna och/eller få känselbortfall i benet – ofta nedanför knät.
För att vara säker på att det är diskbråck görs en magnetröntgen av ländryggen.
De flesta diskbråck läker ut av sig självt utan behandling om man har tålamod och står ut med smärtan tillräckligt länge. Behandlingen består då av smärtstillande och fysioterapi.
Om diskbråcket inte läker inom 2 månader och man har stora besvär av nervsmärta bör man överväga operation. Behovet av operation avgörs av hur mycket ischiassmärta man har och hur mycket det påverkar känsel och muskelfunktion. I enstaka fall är akut operation nödvändig, t ex vid oförmåga att tömma urinblåsan, vid nedsatt känsel i underlivet eller svag ändtarmsmuskel.
Syftet med fysioterapi vid diskbråck är att stärka bålens muskulatur kring det smärtande området samt att skapa rörlighet i strama muskler och vävnader.
Vid akuta besvär är det viktigt att hålla sig så aktiv som man kan. Utför vardagliga sysslor som du känner att du klarar av. Aktivitet behöver oftast kombineras med avlastning. En avlastande position kan vara att ligga på rygg med benen vilande på stol eller soffa.
Cirkulationsträning såsom cykling och crosstrainer är gynnsamt för nervens och muskulaturens normalisering. Man kan också med hjälp av rörelseövningar återskapa normal rörlighet. Du kan inte försämra din rygghälsa genom att vara fysiskt aktiv.
Ta gärna kontakt med sjukgymnast/fysioterapeut för att i samråd utforma ett individanpassat träningsprogram.
Operationen sker i narkos, via ett hudsnitt, 3-5 cm långt. Diskbråcket lokaliseras och avlägsnas. Operationen tar 30-60 minuter.
Oftast görs operationen polikliniskt, d.v.s. du får åka hem samma dag. Det är beroende på hur långt du har att åka och hur ditt allmäntillstånd är.